Analys av Martin Hägglunds kristendomskritik : Prövning av kritikens hållbarhet genom en rekonstruktion av de livsåskådningsmässiga förutsättningarna och premisserna för hans kristendomstolkning

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Etik och religionsfilosofi

Sammanfattning: Martin Hägglunds kristendomstolkning i boken Vårt enda liv analyseras och jämförs med teologen och existentialisten Paul Tillichs kristendom uttryckt i boken The Courage to be. Frågan om vilka livsåskådningsförutsättningar och premisser som ligger till grund för Hägglunds religionskritik och frågan om hans kritik är rationellt berättigad behandlas.Analysen som ligger till grund för kritiken görs i huvudsak utifrån religionsfilosofen Mikael Stenmarks teoretiska ramverk för livsåskådningsforskning samt Carl-Henrik Grenholms beskrivna metoder för att genomföra en idéanalys.Studien bekräftar tidigare forskning som pekar på att Hägglund går för långt i sin kristendomskritik, när han kritiserar kristendomen. En viktig förutsättning som identifierats i studien är att Hägglunds tidsbegrepp inte innehåller någon dynamisk komponent som ger ett här och nu en särställning. Det innebär att religionstolkningen inte heller öppnar för en religiös upplevelse av existentiell ångest eller ett personligt möte med Gud här och nu. Härigenom begränsas utrymmet för religiösa uttryck samtidigt som Hägglunds eget sekulära trossystem blir mindre dynamiskt. Dynamiken i den sekulära livsåskådningen hänförs snarare till osäkerheten om framtiden som vi alla bär.I stället för att, som Hägglund gör nu, helt avfärda det eftersträvansvärda i evigheten, och därmed missa målet med sin religionskritik, pekar studiens resultat mot möjligheten till att öppna upp det föreslagna sekulära trossystemet för den genuina osäkerhet som finns i livsåskådningsfrågorna. Det kan skapa nyfikenhet och en förändrad attityd i mötet med andra trosuppfattningar. Dynamiken i det sekulära trossystemet skulle kunna skapas genom att bekräfta existentiella (sekulära) brister och därmed ge utrymme för att spegla människors kamp, upplevelser av misslyckanden och känslor av existentiell meningslöshet. Budskapet om andlig frihet står starkt i sig självt och skulle kunna kombineras med en mjukare hållning mot andra livsåskådningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)