Storkommunreformen 1952 i Sunne : utifrån perspektiven makt, konflikt, konsensus och lokal identitet

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten. Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet. Utifrån forskningsläget byggs tre teoretiska ansatser upp som utgör grunden i denna analys och diskussion. I undersökningens analysdel sker en genomgång av materialet med de tre teoretiska ansatserna. Uppsatsens disposition i separata analys- och diskussionskapitel innebär att analyskapitlet är det renodlade resultatet av att läsa källmaterialet med teoretiska glasögon. I uppsatsens diskussions- och slutsatskapitel besvaras forskningsfrågorna, hypoteserna diskuteras och personliga reflektioner lyfts fram. I uppsatsen konstateras att konflikter fanns mellan landskommunerna och Sunne köping. Sunne landskommun var inbegripen i två konflikter med köpingen gällande infrastruktur och inkorporeringar. Konsensus mellan landskommunerna rådde i konflikten gentemot staten, särskilt när beslutet om sammanslagning blev definitivt. Uppsatsen visar också att det fanns en stark känsla av det mångfacetterade begreppet lokal identitet. Den lokala identiteten används både retoriskt och som sakargument, men blir mer framträdande ju närmare det yttre hotet om sammanslagning kommer.