"Oh, shit! Nu kommer Pelle tillbaka!" - Sju resursskolerektorers erfarenheter och visioner kring återgångsprocessen från resursskola till ordinarie skolverksamhet

Sammanfattning: Nicklas Beijer och Jesper Hanning (2015), ”Oh, shit! Nu kommer Pelle tillbaka!” – Sju resursskolerektorers erfarenheter och visioner kring återgångsprocessen från resursskola till ordinarie skolverksamhet (Oh, Shit! Pelle is back! – Seven heads of special schools experiences and visions concerning the reintegration process from special schools to state schools), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.En placering i resursskola är en stödinsats av tillfällig natur och strävansmålet är att eleven ska återgå till den ordinarie skolan så snart det är möjligt (Skolverket, 2014). Hur återgångsarbetet fungerade i realiteten, var vår ingång till ämnet, då vi enligt egen erfarenhet från våra professioner som lärare på resursskolor inte tillfredställande kunde svara på hur man planerade och genomförde en framgångsrik återgång. I fenomenet återgången fann vi det problemområde som studiens syfte grundade sig på.Studiens syfte är att bidra med kunskap om återgången från resursskola till ordinarie skola genom att belysa respondenternas erfarenheter och visioner. Utifrån syftet skapades fyra frågeställningar som grund för insamling av empiriskt material: Hur ser en typisk återgång ut gällande planering, genomförande och utvärdering? Vilka faktorer främjar återgångsprocessen? Vilka faktorer hindrar återgångsprocessen? Hur ser en optimal återgång ut om det inte finns några ekonomiska begränsningar?Studiens metod är kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. I studien står stämplingsteorier som teoretisk språngbräda i analys och diskussion och övrig teoretisk förankring var grundad på både svensk och utländsk forskning, med en övervikt på internationella studier.Generellt finns det ingen formaliserad återgångsmodell utan återgången präglas av individuella lösningar. Återgångsprocessen inleds direkt vid inskrivning på resursskolan enligt samtliga respondenter och starten initieras oftast av resursskolan. Kring främjande och hindrande faktorer av återgångsprocessen lyfter unisont respondenterna fram den ordinarie skolans elevsyn som en direkt avgörande faktor. Vidare ser respondenterna en outtalad ansvarsfördelning kring återgångsprocessens planering, genomförande och uppföljning. Samtliga respondenter ser eleven som återgångens huvudperson och elevens självbild och motivation är tydliga faktorer som lyfts fram i studiens resultat.Visionsmässigt finns ett tydligt fokus på tydligare målbeskrivningar av placeringen i resursskolan och verktyg för utvärdering av återgången. Respondenterna ser resursskolan som expert på elever med särskilda behov och vidare som en ledande part i en visionärt önskad kunskapsöverföring mellan resursskolan och den ordinarie skolan. På sikt menar respondenterna att skolhuvudmännen bör arbeta utifrån strävan efter geografisk närhet där resursskolan ska vara lokaliserad inom den ordinarie skolans lokaler.Studiens kunskapsbidrag är i huvudsak specialpedagogens framträdande roll i återgångsprocessen både som förändringsagent och kunskapsförmedlare i den ordinarie skolan men också som koordinator mellan återgångens olika aktörer.Nyckelord:Rektorer, resursskola, stämpling, återgångsprocess