Utförandet av klovård på hund och dess utmaningar : en enkätstudie

Sammanfattning: Klovård är en nödvändig och profylaktisk åtgärd i hundägarskapet för att undvika vardagsskador relaterade till klorna. Dock omnämns klovård enbart flyktigt i litteratur och forskning trots rapporter från Jordbruksverket som visar på att bristen på klovård är en bidragande orsak till försämrad djurvälfärd. En undersökning gjord av Agria Djurförsäkringar och Sveriges veterinärförbund redovisar dessutom en ökning av vardagsskador de senaste åren. Detta kandidatarbete ämnar att genom en enkätundersökning ta reda på hur klovården av hund utförs i hemmiljö och hundägares motivation till momentet, vilka svårigheter som hundägare står inför, faktorer som kan vara orsaken till uppkomst av svårighet, vilka förändringar eller strategier som kan användas för att underlätta klovården samt diskutera vilken roll djursjukvården spelar inom ämnet. Resultatet visade att deltagande hundägare ofta utför klovården på sin hund själva och att majoriteten främst använde sig av en klotång för att utföra momentet. Svårigheter som framkom var framförallt en ovilja hos hunden att genomföra momentet, exempelvis en ovilja att få tassarna fasthållna, att hundägare var rädda att göra fel eller att hundägarens egna förmågor var bristfälliga. Med bristfällig egen förmåga menades att deras egen fysik försvårade momentet, så som exempelvis nedsatt syn. Utmärkande var att oavsett vilken svårighetsgrad hundägare upplevde vid klovård, så var det samma typ av problem som förekom, men i olika stor omfattning. Svårigheterna kompenserades till stor del genom användandet av olika hjälpmedel så som intränad frivillig hantering, godisbelöning, hjälpmedel för att se bättre, eller genom ett samarbete med en annan person. I många fall hade svårigheter vid klovård också minskat genom en habituering över tid. Den mest förekommande orsaken till ökad svårighet som hundägare uppgav var att de råkat klippa i pulpan och att klovården därefter blivit svårare. Det framkom att den vanligast använda positionen vid klovård, hunden liggande på sidan, inte var densamma som den position som vanligen användes av de hundägare som lät hunden välja position själv eller som aktivt hade skiftat position i ett försök att underlätta klovården. Framträdande förändringar som kan anses underlätta upplevda svårigheter över tid var frekvent klovårdsutövande, frivillig hantering och att endast klippa klor under tiden hunden vilade eller var trött. Diskussionen hade dock kunnat komma till tydligare slutsatser om enkäten hade visat på orsak och verkan, men frågorna var inte tillräckligt djupgående för att kunna insamla den typen av information. Hundägare som stötte på problem vid klovård tenderade att inte vända sig till djursjukvården för råd och hjälp i lika stor utsträckning som de vände sig till bekanta med hundvana, uppfödare eller internet. För att utveckla djursjukvårdens roll i att underlätta klovård för hundägare, samt för att underlätta momentet klovård för både hundägare och hundar i vardagen, behövs vidare studier inom ämnet.