Sökning: "gymnasiebehörighet"
Visar resultat 1 - 5 av
22 uppsatser innehållade ordet gymnasiebehörighet.
-
Master-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för pedagogik och lärande (PEL)
Författare :Carina Stridh Bjurhager; [2023]
Nyckelord :gymnasiebehörighet; gymnasieval; stöd; särskilt stöd; framtidsmöjligheter;
Sammanfattning :
Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. LÄS MER
-
-
Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Socialhögskolan
Författare :Kristina Johansson; Jessika Olin; [2023]
Nyckelord :autism; school; support; grades; neuropsychiatric disorder; NPD; secondary level education; secondary school eligibility; grundskola; betyg; neuropsykiatriska funktionsnedsättningar; neuropsykiatriska diagnoser; gymnasiebehörighet; NPF; Social Sciences;
Sammanfattning :
The purpose of this study is to see what kind of support in school is linked to secondary school eligibility in primary compulsory school and parent satisfaction. The questions this study aims to answer were: (1) What type of support was reported by parents? (2) What connection can be found between the type of support and secondary school eligibility? (3) What connection can be found between the type of support and parental satisfaction? To collect data, we choose to distribute a questionnaire in four different Facebook groups whose members were parents of children with neuropsychiatric disorders or individuals with neuropsychiatric disorders. LÄS MER
-
Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete
Författare :Olivia Englund; Fanny Hjorth; [2022]
Nyckelord :Skolkuratorer; vuxenutbildning; svenska för invandrare; SFI; migranter;
Sammanfattning :
Det studerar idag fler personer inom kommunal vuxenutbildning än det gör på gymnasieskolan i Sverige. Anledningen till att läsa på vuxenutbildningen är antingen att man saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet, och vill läsa in den, eller att man är ny i Sverige och läser svenska för invandrare (SFI). LÄS MER
-
Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen
Författare :Hanna Vapaus; Sebastian Harby; [2022]
Nyckelord :Ungdomsbrottslighet; kriminalitet; lagföringsstatistik; gymnasiebehörighet; utbildning;
Sammanfattning :
Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. LÄS MER
-
-
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Institutionen för kultur, språk och medier (KSM)
Författare :Karina Wiebke Gehrke; [2022]
Nyckelord :formative assessment; learner autonomy; Self-Determination Theory; motivation; language studies; language learner autonomy; SDT; intrinsic motivation; extrinsic motivation; learning motivation; self-regulation; student motivation; modern languages; language learning; formative feedback; self-regulated learning; effective learning; task level; process level; self-regulation level; feedback; long-term goals; learning goals; high school eligibility; curriculum; primary school; language choice; multilingual society; result-oriented curriculum; learning system; language skills; curriculum in modern languages; upper secondary school; motivation difficulty; motivation problem; German; lack of motivation; planning phase; implementation phase; self-reflection phase; metacognition; metacognitive strategy; metacognitive process; thought process; visible learning; controlled learning; autonomous self-regulation; sense of autonomy; social values; personal values; self-regulation style; identified regulation; integrated regulation; SDT; work method; self-reflection; goal setting; learning activity; formative; Motivation im Unterricht; Lernermotivation; Autonomie; Fremdsprachenunterricht; Formative Diagnostik; Lernerautonomie; Lernmotivation; Selbstregulation; Autonomie; Schülermotivation; moderne Sprachen; Sprachenlernen; formative Beurteilung; formatives Feedback; selbstgesteuertes Lernen; effektives Lernen; Freude am Lernen; Aufgabenebene; Prozessebene; Selbstregulationsebene; Feedback; Lernziele; Lehrplan; Grundschule; mehrsprachige Gesellschaft; ergebnisorientierter Lehrplan; Lernsystem; Sprachkompetenz; Lehrplan in Moderne Sprachen; Sekundarstufe II; Motivationsschwierigkeit; Motivationsproblem; Fach Deutsch; DaF; Motivationsmangel; Planungsphase; Umsetzungsphase; Selbstreflexionsphase; Metakognition; metakognitive Strategien; metakognitiver Prozess; Denkprozess; sichtbares Lernen; intrinsische Motivation; extrinsische Motivation; kontrolliertes Lernen; autonome Selbstregulation; Autonomiegefühl; soziale Werte; persönliche Werte; Selbstregulationsstil; identifizierte Regulation; integrierte Regulation; SDT; Arbeitsmethode; Selbstreflexion; Zielsetzung; Lernaktivität; lärandemotivation; självreglering; autonomi; elevmotivation; moderna språk; språkinlärning; formativ bedömning; formativ återkoppling; självreglerande lärande; effektivt lärande; glädje i undervisning; uppgiftsnivå; processnivå; självregleringsnivå; återkoppling; långsiktiga mål; lärandemål; gymnasiebehörighet; läroplan; språkvalslektion; grundskola; språkval; flerspråkig samhälle; resultatorienterad; lärosystem; språkkunskap; kursplan i moderna språk; högstadiet; motivationssvårighet; motivationsproblematik; tyska; motivationsbrist; planeringsfas; genomförandefas; självreflektionsfas; metakognition; metakognitiv strategi; metakognitiv process; tankeprocess; synligt lärande; inneboende motivation; yttre motivation; kontrollerad; autonom självreglering; extrinsisk motivation; intrinsisk motivation; autonomikänsla; sociala värden; personliga värden; självregleringsstil; identifierad reglering; integrerad reglering; SDT; arbetsmetod; självreflektion; målsättning; inlärningsaktivitet; formativ;
Sammanfattning :
Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. LÄS MER
-