Den splittrade vården : En intervjustudie om beroendevårdens psykosociala arbetsmiljö

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Sjukvården har genomgått omfattande marknadsstyrda reformer sedan början av 1990-talet. Dessa reformer har sina rötter i New Public Management-ideér vars syfte är att uppnå kostnadsmedvetenhet, resultatstyrning och valfrihet. I samhällsdebatten har dock andra konsekvenser av NPM framhållits, däribland den påfrestande arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och den minskade inriktningen på patientens behov. Fokus för denna studie ligger på beroendevård specifikt, och målet har varit att undersöka arbetsmiljön på det psykosociala planet, samt att analysera möjligheterna att tillhandahålla individanpassad vård – i ljuset av de pågående strukturella förändringarna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har ämnet analyserats med stöd av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld, samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har sedan kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och individualisering. Analysen visar systemerfarenheter som förefaller resultera i en beroendevård präglad av tungt belastad personal och där möjligheterna till individanpassad vård tycks begränsade. Detta kan kopplas till avprofessionalisering och etisk stress hos personalen, påverkande såväl deras arbetsmiljö som vårdkvaliteten. Ett starkt fokus på ekonomisk effektivitet, med påverkan på både personal och patienter, framkom utifrån studiedeltagarnas yrkeserfarenheter. Samsjuklighet förutsätter koordinerad vård mellan professioner. Detta skapar hinder i beroendevården, för såväl patienter som personal, på grund av fragmentering bland vårdaktörer, en konsekvens av NPM. Intervjupersonerna upplever att de inte ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med deras kompetens, utbildning, erfarenhet och personliga engagemang. Slutsatsen i denna uppsats är att marknadsstyrning och slimmade organisationsmodeller inom beroendevården är  svårt att kombinera med en individanpassad vård där de aspekterna av beroendesjukdom tas i beaktning och endast kan fungera i nära samråd med professionen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)