EPS i grund - Värmeledningsförmåga och krypning

Sammanfattning: Syftet med projektet är att undersöka vad användandet av EPS - cellplast som isolering i platta på mark kan ha för risker och konsekvenser ur byggnadsfysikaliska - och konstruktions aspekter i ett långtidsperspektiv. Arbetet har fokuserat på minskad isoleringsförmåga av fukt, och sättningsskador som beror på krypning av isoleringsmaterialet. Detta undersöks för att kunna uppskatta EPS - cellplastens livslängd, som är den tid då materialet har en acceptabel funktion. Rapporten utgår från EPS - cellplast som är den mest använda underlagsisoleringen idag, och jämför denna med XPS - cellplast och Foamglas som är två alternativ till EPS. Platta på mark kom till Sverige från USA i slutet på 1940-talet och presenterades i tidningen Byggmästaren 1955. Cellplast under konstruktionen började användas under 1970-talet och det var ett kostnadseffektivt och hållfast material som ersatte elefantmattan (pressad mineralullsskiva) som fram tills dess hade varit det material man isolerade grunden med. Cellplasten kunde vara av antingen EPS eller XPS typ. EPS är idag det material som är vanligast som underlagsisolering i småhus, medans XPS vanligen används i konstruktioner med extra höga krav på hållfasthet och liten vattenabsorption. Ett annat material som också kan användas som grundisolering är Foamglas som både är helt fukttätt och har hög hållfasthet. Den praktiska erfarenheten av EPS är begränsad. För att kunna bestämma livslängden för ett material så krävs det praktisk erfarenhet under så lång tid som materialets livslängd beräknas att vara. Livslängden för svåråtkomliga material bör vara ca 100 år medan vår erfarenhet av EPS är ca 50 år. För att kunna få en uppfattning om framtiden kan i brist på praktiskt erfarenhet test i laboratorium utföras. Laboratorietesten ger en uppfattning om ett materials beständighet och resultaten visar att en långvarig diffusion kan sänka EPS - cellplastens isoleringsförmåga till 36 % av det ursprungliga värdet. Resultaten visar också att krypningen som beror på en konstant tryckspänning stämmer överens med de värden som är angivna över en 50 års period. En stor last ger en krypning nära 2 % som är det värde som inte bör överstigas. Kryphastigheten minskar men materialet kommer att krypa även efter 50 år, och under den förväntade livslängden för EPS som är 100 år finns risk att 2 % deformation överstigs. Resultaten från vattendiffusionstestet får konsekvenser för husets energibehov och för grundkonstruktionens ångskydd, som beror av temperaturskillnaden. mellan marken och betongplattan. En minskad isoleringsförmåga till 36 % av ursprungsvärdet innebär, om konstruktionen består av 3 lager 100 mm EPS, ingen risk för grundens ångskydd men ger en halvering av grundens u-värde De tester som presenterats bygger på prov utförda i laboratorium, med resultat som visar en betydande isoleringsminskning och en risk för en relativt stor deformation. Resultaten är dock uppskattning av materialets påverkan, och det är inte säkert att materialet kommer att påverkas på samma sätt i sin naturliga miljö. Därför är vidare forskning inom området önskvärt.