Läsfrämjande undervisningoch skolbiblioteket som pedagogisk resurs : En kvalitativ intervjustudie om praktiska förutsättningar för grundlärare i årskurs 1–3 att samarbeta med skolbibliotekarier rörande läsfrämjande undervisning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka vad sex grundlärare för de lägre åldrarna upplever för praktiska förutsättningar för samarbete med skolbibliotekarier rörande läsfrämjande undervisning, vilka didaktiska val som görs rörande den läsfrämjande undervisningen och om det upptäcks ett samband mellan nivå av samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare och elevernas läsintresse. Studien har sin utgångspunkt i Ramfaktorteorin i kombination med ett händelselogiskt perspektiv. Studien har som avsikt att lyfta fram vilka yttre faktorer som påverkar lärares samarbete med skolbibliotekarien och de didaktiska val som görs i den läsfrämjande undervisningen. Tidigare forskning visade att lärare upplevde en hög arbetsbelastning där ramfaktorn tid ansågs vara en bristvara. Bristen på tid påverkade både lärares enskilda arbete och försvårade möjligheterna till samarbete med skolbibliotekarien. Den här studiens resultat visade att de intervjuade lärarna upplevde att ramfaktorerna tid, gruppstorlek, personal och ekonomiska resurser påverkade den läsfrämjande undervisningens didaktiska aspekter. Fortsättningsvis framkom ramfaktorerna tid, personal, lokaler, ekonomiska resurser och delvis skolans ledning och organisation som faktorer vilka påverkar användandet av skolbiblioteket som pedagogisk resurs och därmed samarbete med skolbibliotekarien.  Tidigare forskning visade också att samarbetsnivåerna mellan lärare och skolbibliotekarier generellt sett var låga och att en orsak till detta var att lärare hade låg kunskap kring skolbibliotekariens roll. Studiens resultat visade att fyra av de intervjuade lärarna hade en medelnivå av samarbete med skolbibliotekarien. En av de intervjuade lärarna hade en låg nivå av samarbete och en hade inget samarbete med skolbibliotekarien. Samtliga av de intervjuade lärarna beskrev skolbibliotekariens roll som läsfrämjande på olika sätt. I studiens resultat upptäcks inget definitivt samband mellan nivå av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier och elevernas läsintresse. Samtliga av de intervjuade lärarna upplevde sina elever som läsintresserade, däremot upplevde de två intervjuade lärarna som låg på en lägre nivå av samarbete en större variation av läsintresse hos sina elever. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)