Ledarskap och kulturella distanser: med ett svenskt perspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Vad en ledare är stämmer överens människor och kulturer emellan, men däremot vad som förväntas av en ledare och hur en ledare anses ska bete sig skiljer sig åt. När ledare från en kultur ska integreras med ett interkulturellt team är det inte en självklarhet att det går ihop. I Sverige lever människor i ett demokratiskt samhälle, vilket inte är en självklarhet i andra länder. Svenska organisationer bedrivs mer decentraliserade och medarbetare får ett större utrymme att föra en kommunikation med ledare och chefer. När svenska ledare ska arbeta med interkulturella team dyker både utmaningar och möjligheter upp. Syfte: Det övergripande syftet i studien är att undersöka vilka utmaningar en svensk ledare som är verksam inom eller över ett internationellt team kan stöta på och hur dessa uppkommer. Det är utifrån det svenska perspektivet samt ledarskapsperspektivet vi undersöker vad för slags inverkan varierande kulturer kan ha på relationer och samarbete i interkulturella team. Metod: Det har använts en kvalitativ forskningsmetod för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter där fem av dem kommer från Sverige och en från Sri Lanka där alla har en form av ledarposition. Empiri & slutsats: Studien visar att interkulturella team skiljer sig åt mellan Sverige och icke-nordiska länder, det är tydligt att det skiljer sig åt mellan ledarskap och chefskap. Där chefskapet är mer dominerande i andra länder, vilket även Kotter påtalar. Även kulturella distanser i form av maktdistans och maskulint förhållningssätt är de som skiljer de olika kulturerna åt allra mest. Vad som är avgörande för framgång som ledare över ett interkulturellt team är att vara medveten om alla de olika kulturerna inom ett arbetslag och veta hur distanserna hanteras och kommuniceras.