Kommunikationsmönster i klassrummet ur ett genusperspektiv

Sammanfattning: Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.