Gruppkonflikter i skolan : en kvalitativ studie av hur högstadielärare ser på och hanterar gruppkonflikter

Sammanfattning: Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:  Hur uppfattar lärare konflikter?  Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?  Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?  Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?  Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses? I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor. I uppsatsens slutsatser framgår det att lärarna visar såväl likheter som olikheter mellan varandra och som grupp gentemot forskningen. Av studien framgår att lärarna som grupp ansåg att konflikter kunde fungera positivt om sak skiljs från person. Lärarna visar upp ett flertal olika uppfattningar om gruppkonflikter. De båda manliga lärarna visar upp en mer negativ grundsyn än sina kvinnliga kollegor. Alla lärare utom en anser att de påverkades negativt av gruppkonflikten. Samtliga lärare ansåg att konflikthanteringen tog tid ifrån deras ordinarie undervisning. Lärarna ansåg att deras klasser påverkades negativt av konflikten. Två av lärarna ansåg att konflikten inte var konstant utan något som dök upp då och då eller under vissa lektioner Lärarna arbetar både förebyggande och aktivt med konflikter när de uppstår. Lärarna prioriterar då samtal med eleverna. Lärarna påpekar vikten av att analysera konflikten. En konflikts vad och varför är då centralt. De kvinnliga lärarna summerade vad som hade kommit fram av analysen. Det gjorde inte deras manliga kollegor. Samtliga lärare genomförde en diskussion av konflikten efter avslutad analys. Alla lärare förutom en använde sig av en tredje part då de hanterade konflikten. Att använda sig av en tredje part uppfattade lärarna som positivt. Lärarna anger olika orsaker till att deras specifika gruppkonflikt uppstod. Två av lärarna anger att felaktig kommunikation var en avgörande orsak. En av lärarna anlägger ett etniskt perspektiv på varför konflikten uppstod, medan en annan påpekar att det rörde sig om mognad och tidigare skolgång. Huvudansvaret för konflikters lösande anser tre av lärarna att de har. En av lärarna menar att det är ett gemensamt ansvar. Två av lärarna påpekar att det är viktigt att eleverna själva först får chansen att lösa konflikten.