Blogg somverktyg för internkommunikation : Stimulanseller hinder i förbättringsarbete?
Sammanfattning: Användningen av ledningsbloggar som verktyg för internkommunikation har ökat, samtidigt som forskning visar att högsta ledningen i många organisationer ser brister i sin kommunikativa förmåga. Kombinationen av ett begränsat forskningsunderlag kring fenomenet ledningsblogg och betydelsen av ett kontinuerligt och framgångsrikt förbättringsarbete ger denna uppsats sitt syfte: Att bidra med kunskapsutveckling kring hur högsta ledningen kan stimulera en organisation mot en högre grad av ständiga förbättringar genom att kommunicera internt via en blogg. En kvalitativ studie utfördes i form av en fallstudie på en organisation där ständiga förbättringar ingår i strategin och utgör en del av visionen och 2016 års mål. Intervjuer genomfördes med chefer på lägsta nivå kring deras upplevelse av den befintliga ledningsbloggen. Resultatet från intervjuerna analyserades mot befintlig teori samt existerande blogginlägg. Analysen utgick från Koenig och Schlaegels (2014) sex teman som beskriver hur bloggens designkarakteristika påverkar läsarens upplevelse: Innehållsvärde, Underhållsvärde, Styrning/Förvaltning, Användbarhet, Interaktion och Marknadsföringsbudskap. Baserat på dessa sex teman har två fiskbensdiagram tagits fram positiva och negativa upplevelser redovisas. Dessa upplevelser kan påverka attityden och därmed beteendet och på så sätt utgöra stimulans respektive hinder i arbetet mot en högre grad av ständiga förbättringar. Resultatet visar att rätt använd kan en intern ledningsblogg vara ett effektivt verktyg för att påverka organisationskulturen, men det krävs kunskap om retorik för att inte riskera att bloggen blir mer av ett hinder än ett verktyg som stimulerar. För att uppnå positiv påverkan behöver mottagaren ges en upplevelse av såväl nytta, enkelhet som nöje och resultatet visar också att genom att fokusera på mottagaren kan olika typer av kommunikationsbarriärer övervinnas. Ett antal aspekter som bör prägla bloggen för att stimulera till ständiga förbättringar har identifierats, och även ett antal aspekter som kan utgöra hinder. Analytisk generalisering av dessa slutsatser bidrar till kunskapsutveckling inom området. Denna uppsats har resulterat i bekräftelse av tidigare forskning, konkreta användarråd samt förslag på vidare forskning för att ytterligare reducera det gap som finns kring detta område.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)