Det funktionella undantaget - En studie av gränsdragningen mellan mönsterskydd och teknisk funktion

Sammanfattning: Den 1 juli 2002 implementerades Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG om mönsterskydd i den svenska mönsterskyddslagen (1970:485). Harmoniseringen av mönsterrätten inom EU förde med sig en undantagsbestämmelse som återfinns i 4 a § 1 st. 1p. mönsterskyddslagen (1970:485), vilken stadgar att mönsterskydd undantas för detaljer i en produkts utseende som uteslutande är bestämda av produktens tekniska funktion. Bestämmelsen har sedan tillkomsten vållat diskussion om hur den ska tolkas då det saknas ett klargörande avgörande från EU-domstolen på området. Uppsatsen syftar till att utreda hur gränsen dras mellan mönsterskydd och teknisk funktion enligt dagens mönsterrättsliga system samt undersöka om det finns några alternativ till hur dagens gränsdragning sker. I uppsatsen presenteras relevant argumentation som återfinns på området i förarbeten, doktrin, artiklar och praxis. De två frågorna som besvaras är följande: • Hur dras gränsen mellan mönsterskydd och teknisk funktion enligt dagens mönsterrättsliga system? • Skulle gränsdragningen kunna ske på något annat sätt än hur den görs idag? Uppsatsen avslutas med en analys skriven främst ur ett konsumentperspektiv. I analysen sammanställs de tolkningar och argument som har framkommit för att kunna besvara hur gränsdragningen görs enligt dagens mönsterrättsliga system. I avsnittet kritiseras hur den huvudsakliga tolkningen av bestämmelsen görs. Slutligen redogörs min egen ståndpunkt samt förslag på hur bestämmelsen kan ges en ny ordalydelse.