Det svenska alkoholmonopolet - I förhållande till EU-rätten

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Den fria rörligheten för varor regleras i EU-rätten genom artikel 34 FEUF som förbjuder kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan. Statliga handelsmonopol regleras utifrån artikel 37 FEUF och tillämpas på bestämmelser som härrör till ett statligt monopols särskilda funktionssätt. Sveriges alkoholmonopol tar sig uttryck genom Systembolaget och är förenligt med EU-rätten eftersom det utgör ett undantag till dessa två artiklar. Undantaget rättfärdigas genom argumentet att skydda folkhälsan från alkoholens skadeverkningar. De senaste åren har röster höjts angående en liberalisering av Sveriges restriktiva alkoholpolitik. Såväl enskilda partier som riksdagen har drivit frågan om att utreda ett semimonopol som innebär fler aktörer inom detaljhandeln och en ökad tillgänglighet av alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Kravet är att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan bevaras för de drycker som inte omfattas av avregleringen. Ett semimonopol ökar marknadstillträdet och öppnar upp nya kanaler för försäljning till konsument. Systembolaget har alltså inte längre ensamrätt till inköp och försäljning av drycker vilket skapar en utmaning att fortsatt hävda folkhälsan som undantag till EU-rätten. En sådan ordning kan sannolikt inte bedömas som proportionell för att behålla Systembolaget och skulle troligtvis underkännas vid en rättslig prövning av EU-domstolen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)