Effekt av temperatur och kvalitet på upplösningsgraden på SCA stallpellets

Sammanfattning: Pellets som strö har använts i ca 10 år, framförallt till hästar. Det finns idag en rad olika strömedel ute på marknaden, ett av dem är SCA Stallpellets som har undersökts i denna studie. Stallpelletsen har även jämförts med Bionorr bränslepellets, även detta en produkt från SCA, som många använder som strö till sina djur. Stallpellets ska vara mer lämpat för djur då den består av en högre andel gran eftersom det i tallen finns terpener som avger starka lukter och kan vara irriterande både för häst och människa. Strö i pelletsform sparar plats och gör hanteringen lättare än många andra strömedel eftersom det sväller flera gånger sin egen volym när man vattnar det. Sedan faller det sönder till ett finfördelat spån och ger en ljus och lättmockad bädd. Dessutom är uppsugningsförmågan mycket bra eftersom det även som vattnad bädd håller en lägre fukthalt än t.ex. sågspån. Syftet med arbetet var att undersöka tidsåtgång för svällning och svälld volym (svällningsgrad) av SCA stallpellets samt Bionorr bränslepellets. Studien genomfördes vid BTC, tillhörande SLU i Umeå. Sexton kombinationer med pellets som förvarats i fyra olika temperaturer och som vattnats med vatten i fyra olika temperaturer upprepades tre gånger. Samtliga tester rördes om under 1 minut för att underlätta sönderdelningen. De olika kombinationerna delades sedan in i olika tidsklasser beroende på tidsåtgång för uppsugning av vatten och svällning. Resultaten visade på små skillnader mellan de två pelletssorterna, eftersom uppsugningsförmågan och tid för svällning överlag var väldigt lika. Med stöd från litteraturen indikerar denna studie att stallpellets och bränslepellets har samma uppsugningsförmåga. Resultaten tyder också på att bränslepellets ger en något större volymökning än stallpellets. När pelletsen förvarats i ca 17 grader verkade vattentemperaturen inte ha någon betydande effekt på tidsåtgången. Båda pelletssorterna kunde vattnas med kallt vatten, men processen gick snabbare ju varmare vatten man vattnade med och ju varmare temperatur pelletsen förvarades i. De största skillnaderna vad gäller tidsåtgången utmärkte sig när pelletsen förvarats i minusgrader och sedan vattnats med temperaturer under 10 grader. För att snabba på processen rekommenderas därför att pelletsen förvaras i plusgrader, ju varmare desto bättre, eftersom det då inte heller spelar någon större roll, vad gäller tidsåtgång, om man vattnar med en vattentemperatur på t ex. 7 grader eller 48 grader. Förvarar man sin pellets kallare går processen snabbare om man vattnar med varmt vatten. Eftersom studien inte var särskilt omfattande kan mina resultat inte helt fastställa teorierna, det krävs betydligt mer omfattning vad gäller sortiment och tester för att kunna vara säker.