Källkritik i svenskämnet

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att skapa kunskap om hur yrkesverksamma lärare i svenska resonerar kring undervisning i källkritik, samt hur de upplever sin egen kunskap i källkritik. Studien har utgått från två teoretiska perspektiv. Dels media- and information literacy (MIL), dels fyra undervisningsparadigm. Media- and information literacy handlar om olika metoder som relaterar till källkritisk kunskap och undervisningsparadigmen kan förklaras som olika, samexisterande, riktningar av undervisning. För att genomföra studien har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare på en skola i södra Sverige. Studiens resultat visar att lärarna säger sig arbeta med källkritik inom ramen för svenskämnet i relativt begränsad utsträckning. Lärarna uppger sig huvudsakligen fokusera på olika metoder gällande ett källkritiskt förhållningssätt samt informationssökning i undervisningen. Majoriteten av lärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper i ämnet för att undervisa elever på högstadiet. En av lärarna anser sig däremot inte ha tillräckliga kunskaper i ämnet. Vi kan se tendenser till att undervisningen liknar mycket av de som presenteras inom ramen för det utilitaristiska och akademiska paradigmet. Vidare ser vi även att det saknas en gemensam begreppsapparat för de källkritiska frågorna. Avslutningsvis ser vi också att det saknas forskning inom vissa delar av fältet, till exempel om undervisningen i källkritik bör ske implicit eller explicit.