Beskrivning av Kolmårdens stallgödsel : Hantering och biogaspotential

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik

Sammanfattning: Stallgödsel består av spillning, gödselvatten, urin och strömaterial. Miljö- och hälsoskadliga ämnen kan också förekomma i form av antibiotikarester eller patogener. Det är därför viktigt att gödselhanteringen sköts på korrekt sätt för att undvika att de skadliga ämnena vållar miljö- och hälsoproblem. Naturliga ämnen som kväve och fosfor förekommer också i stallgödsel bidrar till miljöeffekter som övergödning eller försurning vid felaktig gödselhantering. Miljöeffekterna drabbar i sin tur ekosystem och de konsekvenser som uppstår är bland andra fiskdöd och giftalgblomningar i vattendrag. Examensarbetet kommer att belysa de ekologiska och sociala fördelarna som Kolmården skulle kunna erhålla om de byter gödselhanteringssystem från gödselspridning till rötning. Dessutom kommer Kolmårdens nuvarande stallgödselhantering att beskrivas, aspekter som kan påverka biogaspotentialen att presenteras och den teoretiska mängden biogas som kan utvinnas ur stallgödseln att beräknas. Det första som genomfördes i examensarbetet var att dela in Kolmårdens djur i olika djurgrupper för att kunna utföra beräkningar på biogaspotentialen. Totalt tre djurgrupper figurerar i examensarbetet och de är: fågel, icke-idisslare och idisslare samt allätare och rovdjur När djuruppdelningen var slutförd påbörjades litteraturstudien för att få fram aktuellt material att använda i studien och förbereda de intervjufrågor som sedan användes i samband med ett studiebesök på Kolmården. Stallgödseln som uppkommer i djurparken mockas från djurens hägn och stall varje dag för att sedan lagras på mindre gödselplattor. Dessa töms sedan tre gånger i veckan av entreprenörer som fraktar stallgödseln till en central gödselplatta innan den sprids på arrenderad mark eller överförs till en lantbruksentreprenör. Stallgödseln på Kolmården har teoretisk sett en potential att kunna täcka nära hälften av djurparkens årliga energibehov. Aspekter som påverkar biogasutbytet är föda, strömaterial, näringsinnehåll och antibiotika.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)