Möjligheter och utmaningar med ett förlängt arbetsliv inom vård och omsorgssektorn : En kvalitativ studie utifrån personalchefers perspektiv

Sammanfattning: I Sverige pågår en förändring av pensionssystemet där pensionsåldern fortsatt förväntas att höjas. Samtidigt har demografiska förändringar med en åldrande befolkning medfört en ökad arbetsbelastning på vård och omsorgssektorn, inte minst äldrevården. Detta har skapat ett växande behov av att bibehålla äldre arbetskraft och värna om kompetensförsörjningen inom yrket. För att möta denna omställning behöver personalchefer inom vård och omsorgssektorn använda HRM- praxis som ett led i att arbeta hållbart och nå ett förlängt arbetsliv, för äldre arbetskraft. Studien har haft för avsikt att undersöka vård och äldreomsorgens personalfunktion och linjechefers (personalchefers) perspektiv på hållbart arbete, genom att söka svar på forskningsfrågorna: 1.) Vilka perspektiv har personalchefer på möjligheter och utmaningar gällande demografiska förändringar i åldrandet, samt på ett förlängt arbetsliv? 2.) Vilka perspektiv har personalchefer angående arbetet med policy och HRM-praxis, för att hantera bristen på mänskliga resurser, samt för att bevara betydelsefull kompetens och äldre arbetskraft inom vård och omsorgssektorn? Data från nio respondenter med personalansvar utgjorda av semistrukturerade intervjuer, analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade i korthet att personalchefer beskrev utmaningar med en växande äldre befolkningsandel och med förhöjd pensionsålder. Samtidigt framhölls möjligheten att nyttja äldre arbetskraft längre i yrkeslivet. Vidare beskrevs brister i användandet av HRM-praxis, där individ/ålderspecifika HRM-praxis uttrycktes vara extra utmanande. Dock påtalades att vissa delar av HRM-praxis hade nyttjats, så som att tillmötesgå äldre medarbetare med fysiska hjälpmedel, samt viss kompetensutveckling och möjlighet att reducera tjänstegrad. Samtidigt framkom utmaningar med kompetensförsörjning, psykosociala hjälpmedel och möjligheter till bilateralt nyttjande att arbetskraft. Även om dessa fynd inte går att generalisera kan resultatet innebära viktiga insikter för såväl användandet av HRM-praxis inom vård och äldre omsorgen samt vidare forskning.