Utvärdering av identifieringsmetoder för ökad spårbarhet inom transport och logistik - en fallstudie

Detta är en M1-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för innovation, design och teknik

Sammanfattning: SAMMANFATTNING   Syfte: Avsikten med arbetet är att ”undersöka hur valet av identifieringsmetod vid Omlastning-scentralen påverkar nivån av spårbarhet av gods med hänsyn till behov, krav från kunder och leverantörer”.   För att arbetets syfte ska infrias har följande tre frågeställningar besvarats:   · Vilka faktorer har betydelse vid val av spårbarhetsteknik? · Vilken betydelse har identifiering för spårbarhet? · Vilken betydelse har spårbarhet för en organisation inom logistikbranschen?   Metod och genomförande: Med syftet i åtanke har en litteraturstudie inom ämnesområdet spårbarhet genomförts för att skapa den teoretiska grunden i arbetet. En fallstudie vid Omlast-ningscentralen har genomförts för att samla in den mängd nödvändig empiri som behövdes. Metoderna som användes vid fallstudien var observationer, intervjuer samt studier av befintliga dokument. Samtlig insamlad information från litteratur- och fallstudie genomgick sedan en analys, med mål att uppfylla syftet, vilket sammanställdes i ett resultat.   Resultat: Studien visar att organisationen är i stort behov av en identifieringsmetod vid in- och utleveranser för att kunna följa och spåra en leverans från Omlastningscentralen till kund. Detta grundar sig främst på att samtlig dokumentation i dagsläget är i pappersform, vilket inte är ett pålitligt eller hållbart system. Dessutom händer det att kollin försvinner, levereras till fel adress eller går sönder, vilket medför en stor administration och kostnader. Problemen visade sig kunna lösas med hjälp av en spårbarhetslösning och de två bäst lämpade var RFID och 2D-streckkodsteknik, vilka bägge är pålitliga, hållbara och gott och väl motsvarar organisationens krav och behov.   Implikationer: För att på bästa sätt kunna avgöra hur någon av de tre spårbarhetsmetoderna fungerar i fallorganisationen krävs en implementering som komplettering till jämförelserna av de olika spårbarhetsmetoderna. Inga konkreta bevis har därmed kunnat framläggas i rapporten utan arbetet fungerar istället som hjälpmedel och rekommendationer för att organisationen lät-tare ska kunna finna den lösning som passar bäst i enlighet med verksamhetens behov, krav och förutsättningar. Men innan en teknik är på plats och används rent konkret så kan man inte veta med säkerhet. Utifrån studiens resultat anser författaren dock att 2D-streckkoder är den metod för spårbarhet som är mest passlig för verksamheten och den som borde satsas på och investeras i.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)