VARFÖR FÅR FÖRÄNDRINGSARBETE INTE FÄSTE? En kritisk studie över Världskulturmuseernas arbete med hållbarhet

Sammanfattning: Organisationsförändring är en av de mest utforskade delarna inom organisationsforskningen. Idag finns det tusentals modeller och anvisningar om hur en framgångsrik förändring genomförs. Trots detta beräknas tre fjärdedelar av alla förändringsförsök inte uppnå de ursprungliga målen med förändringen, de får helt enkelt inte fäste. Syftet med denna uppsats är därför att bidra till ökad förståelse om varför förändringsarbete inte får fäste, genom fallet integrering av hållbarhetsidéer i Världskulturmuseerna. Genom att anta ett kritiskt förhållningssätt till tidigare forskning ämnar jag ifrågasätta etablerade antaganden och teoribildningar som förändringsforskningen vilar på. För att uppnå studiens syfte genomfördes dokumentstudier, semi-strukturerade intervjuer samt en observation. Den etablerade förändringsforskningen utgår från frågor om hur och vad som krävs för att en förändring ska bli lyckad. Denna studie visar att dessa frågor inte ger oss tillräckliga svar. Med frågan varför tar vi steget längre och undersöker förändringens bakomliggande intentioner och alternativa perspektiv. Genom att ställa frågan ’varför’ till det studerade materialet återfinns konkurrerande intressen från både ledning och personal. Konkurrerande intressen, makt och bakomliggande intentioner utgör ett hinder för integreringen av nya idéer. På Världskulturmuseerna har hållbarhetsidéer främst tagit form av utställningar och utbildningssatsningar för externa aktörer att ta del av. Museernas anställda har på så sätt kommit i kontakt med idéerna när de har kommunicerats ut. I det interna arbetet är dock hållbarhetsidéerna relativt okända och tar sällan formen av etablerade arbetssätt och rutiner. Detta ger oss delvis svar på ’varför’–det arbete som kommunicerats ut ger museerna legitimitet på ett sätt som interna hållbarhetssatsningar inte gör. Resultatet visar även på lokala förståelser av hållbarhetsidéernas innebörd. Lokala förståelser formas av aktörernas tidigare erfarenheter, samt deras möjlighet och motivation att bidra till översättningen.