Assisterande teknik ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract  Cronström Anna och Malm Elin (2023). Assisterande teknik ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv synliggöra vilka möjligheter och hinder specialpedagogen upplever kring assisterande teknik för att undanröja hinder i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger upplever att arbetet med assisterande teknik fungerar i grundskolan för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi.  Frågeställningar: • Vilka möjligheter och hinder upplever specialpedagogen i mötet med elever med i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi avseende assisterande teknik? • Vilka möjligheter och hinder upplever specialpedagogen i mötet med lärare när det gäller användning av assisterande teknik för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi? • Vilka program används och varför? Teori Teorin som studien grundar sig på är Banduras socialkognitiva teori som tar upp individens motivation samt tilltro till sin egen förmåga att klara en uppgift, self-efficacy. Banudra (1997) kom fram till att det finns fyra faktorer som påverkar en individs self-efficacy. Masteryexperience som innebär vilka erfarenheter en individ har av tidigare misslyckanden och framgångar. Vicarious experience som tar upp att individen kan observera andra individers misslyckanden och framgångar och därmed kan få hopp om att själv lyckas. Verbal persuasion innebär att en individ kan övertalas till att de kan klara av svåra uppgifter samt physological state som handlar om fysiologisk- emotionell spänning. Self-efficacy blir när det översätts till att omfatta lärare och specialpedagogers tilltro till sin förmåga, teachers-efficacy. Metod Frågeformulär användes som metod för att få så omfattande svar på arbetets frågeställningar som möjligt. Frågeformuläret skickades ut till samtliga specialpedagoger/ speciallärare i två kommuner i södra Sverige. En univariat analys gjordes och sammanställdes i tabellform med hjälp av Googleformulär. Svaren analyserades med Banduras teori som ramverk. Resultat I resultatet framkom att de tre mest använda funktionerna när det gäller assisterande teknik varrättstavning och grammatisk kontroll, talsyntes samt talböcker. För att kunna sätta sig in i nya program behövdes tid och kompetens, vilket även behövdes när det gällde uppföljning av de program som eleverna använde. Det var ungefär lika många av de tillfrågade som upplevde att lärarna kunde stötta eleverna i användandet av olika program, som inte upplevde det. Specialpedagogerna upplevde att eleverna kunde sina program och hade en tilltro till elevens förmåga och nästan samtliga uppgav att assisterande teknik stödde elevernas läs- och skrivförmåga. De möjligheter och hinder i användandet av assisterande teknik som specialpedagogerna upplevde delas in i fem teman. Möjligheter var motivation, då elever lyckades med skolarbetet. Tillhörighet när assisterande teknik normaliserades inom gruppen samt kompetens när elever utvecklades med hjälp av assisterande teknik. De hinder som upplevdes var även här motivationav att få lärare att se vikten av att elever använde assisterande teknik. Kompetens som här innebar avsaknad av kunskap av assisterande teknik och teknikstrul samt tid. Specialpedagogiska implikationer I studien framkom att specialpedagogerna upplever att det behövs mer kunskap kring assisterande teknik hos dem själva och hos lärarna. Specialpedagoger kan kontinuerligt utbilda lärare eller ansvara för intressegrupper för att öka kunskaperna inom assisterande teknik. För att kunna utvecklas inom området behöver huvudmannen avsätta tid. Dels för specialpedagogernas och lärarnas kompetensutveckling, dels för att lärare och specialpedagoger ska kunna utvärdera assisterande teknik tillsammans med de elever som använder den. Förslagen kan leda till att fler elever når skolans mål.