Jämförande studie av två verktyg avsedda för ekosystemtjänstanalyser

Sammanfattning: Det nuvarande stadsplaneringsidealet leder till att många städer blir allt tätare och att urbana grönytor går förlorade i en accelererande takt. Förtätningen bidrar därmed till att livsviktiga ekosystemtjänster utarmas eller elimineras totalt, vilket i sin tur resulterar i ett flertal negativa konsekvenser på samhällelig nivå. Att ekosystemtjänster utarmas extensivt påverkar exempelvis den allmänna folkhälsan, den biologiska mångfalden och städers förmåga att hantera skadliga naturfenomen. Med anledning av detta är det viktigare än någonsin tidigare att medvetenheten kring ekosystemtjänster ökar, och att deras bevarande prioriteras. För att bevarandet överhuvudtaget ska vara möjligt krävs det att ekosystemtjänster kan synliggöras och identifieras på ett korrekt vis. På grund av detta är syftet med uppsatsen att undersöka och jämföra två olika analysmetoder som används för att identifiera ekosystemtjänster. Anledningen till att denna undersökning genomförs är för att ta reda på om valet av analysmetod har någon signifikant påverkan på resultatet, det vill säga om samma plats kan få varierande värden beroende på vilken analysmetod som nyttjas. Analysmetoderna som valdes för jämförelsen är Boverkets ESTER 2.0, samt Ekologigruppens EKOguide. För att kunna jämföra dessa analysverktyg applicerades de på Siegbahnsparken i centrala Uppsala, där ekosystemtjänster haft en nyckelroll i utformningen. Det kunde konstateras att båda analysverktygen har fördelar och nackdelar, samt styrkor och svagheter. Det fastställdes även att samma plats kan få varierande värden beroende på vilken analysmetod som används. Utifrån detta kunde ett flertal slutsatser dras, bland annat att det är problematiskt att analysverktygen inte producerade likvärdiga resultat eftersom detta är en förutsättning för att ekosystemtjänster ska kunna bevaras. De skilda resultaten kan även få konsekvenser för städers förmåga att uppnå FN:s globala mål på lång sikt.