Barnkonventionens artikel om barnarbete: lagstadgat skydd eller ett tomt löfte? En juridisk analys kring svensk statens ansvar vid förekomst av barnarbete i svensk företagsverksamhet utomlands

Sammanfattning: Uppsatsen syfte är att undersöka om den nuvarande lagstiftningen i Sverige är tillräcklig för att hålla svenska transnationella företag ansvariga för barnarbete som förekommer hos deras underleverantörer och om dessa företag samt den svenska staten kan ses som ansvariga utifrån ett juridiskt kontra ett moraliskt perspektiv. Uppsatsens avgränsningar är Sveriges lagstiftning om barnarbete och svensk jurisdiktion. Primärmaterialet kommer bestå av svensk lagstiftning: Arbetsmiljölagen, Barnkonventionen och Brottsbalken. Undersökning och analys kommer föras vid sidan av varandra för att komma fram till om det finns tillräckligt med juridiskt material för att hålla svenska företag ansvariga för handlingar utomlands. I den första delen undersöks det juridisk perspektivet med en juridisk metod på primärmaterialet för att besvara den första frågeställningen som är: Finns det tillräckligt med juridiskt underlag i form av svensk lagstiftning för att svensk domstol ska kunna döma företag för barnarbete som förekommer i svenska före- tags leverantörskedjor utomlands? I den andra delen av undersökningen kommer teorin att appliceras på det som undersökningens första del kom fram till. Genom att undersöka ett moraliskt förhållningssätt med Iris Marion Youngs ansvarsmodell den sociala förbindelsen, vilket är upp- satsens teori, kommer uppsatsen försöka svara på frågeställningen: Vilka aspekter kan den sociala förbindelsen som ansvarsmodell tillföra till en diskussion om svenska företags ansvar när det förekommer barnarbete i leverantörskedjor utomlands? Som slutsats kommer uppsatsen fram till att det inte finns tydlig lagstiftning i Sverige som kan hålla företag ansvariga för barn- arbete i svenska företags leverantörskedjor. Dock så kan man med hjälp av den sociala förbindelsen hålla fler aktörer ansvariga i kausala kedjor, som till exempel svenska företag när barn- arbete förekommer i deras leverantörskedjor. I ett bredare perspektiv är även den svenska staten ansvarig för att hålla företagen ansvariga. Det finns dock svårigheter både nationellt men framförallt internationellt att hålla både stater och företag ansvariga, på grund av att internationell rätt fungerar motstridigt.