Ökad kunskapsinhämtning eller ökade kunskapsklyftor? : En studie om elev- och nivåindelning inom idrott och hälsa

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.