En studie av ryggens rörelse hos ridhästar med låggradiga bakbensasymmetrier

Sammanfattning: Ryggsmärta är en vanlig orsak till prestationsnedsättning hos ridhästar och att diagnostisera orsaken till dessa problem kan vara utmanade. När man studerat ryggkinematik hos hästar har man uppmätt skillnader i rörelsen mellan friska hästar och hästar med ryggproblem. Det kan alltså finnas ett diagnostiskt värde i att kunna utvärdera ryggkinematik i det kliniska arbetet. Dock saknas kunskap om den biologiska variationen samt hur sambandet mellan asymmetriska gångarter och förändrad ryggrörelse ser ut. I detta försök studerades ryggkinematik i trav hos ridhästar av varmblodstyp. Hästarna skulle anses friska av sina ägare och inte bedömas som halta vid något av mättillfällena. De mättes i trav på rakt spår vid flera tillfällen med två olika trådlösa sensorsystem. Erhållna data jämfördes mellan gånger då korsets vertikala rörelse haft mindre än 3 mm skillnad (symmetrisk) mellan stegcykelns första och andra maximala- respektive minimala amplitud (max- resp minD) samt när de uppvisat en skillnad på mer än 3mm (asymmetrisk). Rotationer, symmetriindex samt min- och maxD studerades för huvudet, manken, ryggens lägsta punkt (omkring T13), L1, tuber sacrale, kaudala sacrum samt höger och vänster tuber coxae. Resultaten visar att hästar med låggradiga bakbensasymmetrier uppvisar mätbara skillnader i sin ryggkinematik jämfört med när samma hästar rör sig symmetriskt i trav. Signifikanta skillnader uppmättes avseende max- och minD, framförallt i lumbosakralregionen. I de mer kranialt belägna mätpunkterna sågs förändringar framförallt avseende flexion-extension. Det asymmetriska benets tuber coxae fick en större maxD och en minskad symmetri i sin rörelse då hästarna uppvisade låggradiga bakbensasymmetrier, medan det motstående bakbenet fick en mindre maxD vid den asymmetriska mätningen. Även vid den symmetriska mätningen uppmättes en skillnad i den vertikala amplituden mellan de båda sidornas tuber coxae. Resultaten visar att man kan uppmäta skillnader i ryggkinematik hos hästar med låggradiga bakbensasymmetrier. Det går dock inte att säga något om det kausala sambandet. Genom att mäta fler hästar, kartlägga vilka kinematikförändringar som är kopplade till olika sjukdomar och skador skulle analys av ryggkinematik i framtiden kunna vara ett värdefullt hjälpmedel för att följa upp lokalanestesier och behandlingar av ryggpatienter.