Hur erfar lärare kunskapsskillnaderna hos elever med betyget A och E i matematik på gymnasiet?

Sammanfattning: Examensarbetets övergripande syfte är att utreda på vilka sätt det är kvalitativa kunskapsskillnader mellan elever med höga och låga betyg i grundläggande matematikkurser på gymnasiet och hur lärare mäter kunskapen för att finna denna skillnad. Hur tolkas kunskapsmålen av lärare och hur går man tillväga för att avgöra på vilken nivå en elev befinner sig kunskapsmässigt? Hur gör lärare för att avgöra om alla elever oavsett kunskapsnivå har tillräckliga färdigheter i alla sju förmågorna som anges i ämnesplanen för matematik? Vid metodvalet vägdes framför allt tidsaspekten in utöver vilken metod som troddes ge bäst bidrag till examensarbetet. Två frågeformulär konstruerades som därefter mejlades till ett antal lärare. Det första frågeformuläret kan sägas vara en surveyundersökning då frågorna är exakt likadant formulerade till alla, men eftersom frågorna är öppna och inga statistiska principer för urvalet använts är formuläret mer åt det kvalitativa hållet. Det första frågeformulärets kärna är hur de olika lärarnas bedömningsunderlag ser ut. En beskrivning av vad som karakteriserar prestationen hos en elev med grundläggande kunskaper i matematik respektive avancerad kunskap efterfrågades också. I det andra frågeformuläret ombads lärarna att för tio olika uppgifter om bråk ange om var och en av dessa är en uppgift på grundläggande nivå eller avancerad nivå, och vilken av de sju förmågorna uppgiften mäter färdigheterna i. Resultaten från denna undersökning visar att lärare med längre erfarenhet i mindre utsträckning än lärare med kortare erfarenhet utgår från formuleringar i riktlinjerna då man planerar sin undervisning, konstruerar prov samt gör bedömningar och sätter betyg. Sammantaget visar det sig dock att inga lärare oavsett erfarenhet fullt ut hänvisar till kunskapsmålen i sin bedömning. Lärarna uppfyller inte heller riktlinjernas krav om att allsidigt utvärdera varje elevs kunskap. En del lärare visade sig helt strunta i de sju förmågorna då man bedömer de matematiska färdigheterna hos eleverna.