Informella sektorns roll för hållbar utveckling av elavfallshantering i utvecklingsländer

Sammanfattning: Ohållbar elavfallshantering är ett växande globalt problem. Stora delar av världens elavfall skeppas idag till utvecklingsländer där det dumpas på soptippar. Fattiga människor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna återvinna vissa material som de sedan kan sälja för sin försörjning och överlevnad. Tyvärr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olämpliga och ohållbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat läcker ut och sprids. På grund av bristande kunskap och utrustning utsätter dessa människor därmed både sin egen hälsa samt miljön för stora risker och skador. Genom att de dessutom enbart intresserar sig för vissa material går därtill också många andra återvinningsbara material förlorade såsom värdefulla ädelmetaller. För att möta det tydliga behovet av hållbar utveckling av nuvarande elavfallshantering i utvecklingsländer initierar formella aktörer runt om i världen olika insatser och projekt. Syftet med denna studie är att undersöka hur formella aktörer ser på den informella sektornsroll för hållbar utveckling av elavfallshantering i utvecklingsländer. Studien söker besvarahuruvida formella aktörer upplever att det finns några aspekter av den informella sektorn som utgör särskilda utmaningar i genomförandet av projekt för hållbar utveckling, samt huruvida formella aktörer upplever att den informella sektorn kan ingå i hållbara lösningar på det växande globala elavfallsproblemet mot bakgrund av dessa eventuella utmaningar. Studien är avgränsad till att undersöka hur ett begränsat antal formella aktörer ser på dessa frågeställningar med utgångspunkt i deras personliga upplevelser. Studien är en fallstudie av ett projekt för hållbar utveckling av elavfallshantering i Ghana. Den bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med formella aktörer från olika länder som deltagit i detta projekt. Även tillgänglig projektdokumentation har granskats och inkluderas i studien. Resultatet av fallstudien är att det finns en mängd olika aspekter av den informella sektorn som upplevs utgöra utmaningar för hållbar utveckling av elavfallshantering enligt formella aktörer. Det finns också flertalet uppfattningar gällande huruvida det är möjligt att den informella sektorn kan ingå i hållbara lösningar. En slutsats av fallstudien är att kortsiktighet och brist på efterlevnad av lagar inom den informella sektorn är två utmärkande särskilda aspekter som upplevs utgöra huvudsakliga utmaningar för hållbar utveckling. Dessa aspekter kan hänföras till överlevnads- och inkomststrategier, vilket enligt teorin är de huvudsakliga drivkrafterna bakom informella marknadsaktiviteter. En andra slutsats av fallstudien är att huruvida den informella sektorn kan ingå i hållbara lösningar på det globala elavfallsproblemet beror på antaget tidsperspektiv. Såväl empiri som teori pekar på att i ett långsiktigt perspektiv så kan den informella sektorn inte ingå som en del av hållbara lösningar, medan den i ett kortsiktigt perspektiv måste integreras i sådana lösningar. Den långsiktiga strävan bör enligt detta resonemang vara att formalisera informella aktiviteter. Endast i ett formellt sammanhang går det att kontrollera och säkerställa att elavfallshantering sker på lämpliga hållbara sätt för både människor, miljö och samhälle. Samtidigt är det ett accepterat faktum att den informella verksamheten idag är så utbredd och förknippad med många utmaningar att den inte går att avsevärt förändra på kort tid och därför måste ingå i kortsiktiga lösningar. För att formalisering ska vara möjlig och hållbar krävs således successiv integration där ohållbara informella metoder för elavfallshantering successivt transformeras till mer formella metoder.