Bankreglering - En studie av kapitaltäckning och risktagande

Sammanfattning: Sammanfattning Uppsatsens titel: Bankreglering - En studie av kapitaltäckning och risktagande Seminariedatum: 23 maj 2011 Ämne/kurs: Examensarbete på Civilekonomprogrammet (FEKP90), Magisteruppsats 30 hp Författare: Robert Olausson & Oscar Duvebäck Handledare: Jens Forssbaeck Nyckelord: Kapitalreglering, Insättningsgaranti, Basel, Risk, Bankreglering Syfte: • Visa hur regleringar och regelverk påverkar bankers risktagande och klargöra om de tjänar sitt syfte • Skapa en bild av hur opinionen kring bankreglering ser ut hos bland annat Riksbanken, Finansinspektionen och svenska banker Metod: I uppsatsen används en kvalitativ undersökning utifrån en metod grundad på en kombination av deduktivt och induktivt angreppssätt. Teoretiska perspektiv: Arbetets teorikapitel grundar sig på forskning inom kapital- och bankreglering. Empiri: Empirin har skapats genom intervjuer med Riksbanken, Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet, Swedbank Sjuhärad, Nordea, Svenska Bankföreningen och Deloitte. Slutsatser: • Reglering av banksektorn är ett måste. Dels för förtroendet för det finansiella systemet, och dels för att banker i grunden är instabila med olika durationer på in och utlåning och därför lätt kan få stora problem vid så kallade bank runs. • Statlig insättningsgaranti är ett billigt sätt att skapa förtroende för banksektorn. Dock minskar incitamenten hos kunderna att övervaka bankerna. Ett problem med insättningsgarantin är att samma avgift gäller för alla. • Kapitaltäckningskrav i kombination med riskviktning är ett bra sätt att reglera bankernas risktagande. • IRK-metoder är bättre än schablonmetoder ur ett riskperspektiv eftersom de bättre tar hänsyn till risker. • Basel III kommer innebära kostnader för bankerna, främst i form av kostnader för kapital och likviditet. Dock kommer kostnaden med största sannolikhet att skiftas över på kunderna och därför inte påverka bankernas risktagande.