Skjutbanors påverkan på mark och miljö

Sammanfattning: Skjutbanor klassas av svensk miljölagstiftning som miljöfarlig verksamhet till följd av utsläpp av fasta ämnen, främst bly och PAH. I Sverige finns det totalt ca 5000 aktiva skjutbanor och många fler nedlagda. Den som bedriver en verksamheten måste skaffa sig kunskap om hur verksmaheten påverkar människors hälsa och miljön. Dock förekommer det kunskapsluckor hos de som bedriver verksamhet på skjutbanor På uppdrag av Svenska Skyttesportförbundet har en rapport skrivits för att höja medvetenheten hos skytteföreningarna runt om i landet. Målet har varit att förtydliga problemet med att främande ämnen kommer ut i naturen, hur de kan spridas och vilka effekter de har på människors hälsa och miljö. Sedan 1999 har miljöarbetet ökat i Sverige, t.ex. med förorenade områden. Då kom en samlad miljölagstiftning med Miljöbalken samt en metod för inventering av förorenade områden från Naturvårdsverket. Skytte står för den största direktspridningen av bly till naturen via ammunitionen. Bly stannar kvar i kroppen om man får i sig det och påverkar hälsan hela livet. Främst påverkas nervsystemet vilket barn är extra känsliga för. Det är fortfarande oklart hur mycket av blyet som stannar inom skjutbanan och hur mycket som sprids vidare ut i naturen. Det finns inga material att ersätta bly med vid kulskytte men för hagelskytte går det oftast lika bra att skjuta med stålhagel istället för blyhagel. PAH:er som kommer ut i naturen kommer från lerduvor, av en typ som var vanligare förr men finns kvar. Då några PAH:er är cancer-framkallande är de inte lämpliga att använda utan man bör välja lerduvor PAH-fria, trots ett lite högre pris. Undersökningar visar att skjutbanor oftast utgör en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Varje skjutbana måste dock bedömas för sig. Framöver bör Svenska Skyttesportförbundet aktivt bevakar frågor som rör skyttets miljöpåverkan och vägleda föreningarna.