Fair-way : Om kvinnliga golfare tillåts vara mer idrottare än kvinnor idag jämfört med för två decennier sedan

Sammanfattning: Syfte I min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks. Metod Diskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott. Resultat Det har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person. Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro. Inte heller berättas det om familjens historia eller nutid. Enda referensen till ursprung är geografisk. Det kan då antas att båda idrottarna följer det förväntade eller kanske det önskvärda. Etnisk svensk arbetar- eller medelklassbakgrund med skolgång och hemförhållanden som vanligt folk. Skillnader är dock att Neumann marginaliseras som idrottare. Hon framträder som mer kvinna och mer svensk. Nordqvist tillåts vara idrottaren med de egenskaper som behövs, hon är stark utan att vara okvinnlig. Slutsats I diskursanalysen framträder en förändringen i gestaltandet av de kvinnliga golfarna. Detta kan ses som ett resultat av ett strävande mot jämställdhet i det svenska samhället. Medias skildring av de kvinnliga golfarna blir en spegling av de förändringar som samhället genomgått.