Att känna sig fel/ avvikande : En studie om ADHD ur skärningspunkterna; kön, klass, ålder och funktionalitet

Sammanfattning: Studiens kunskapsöversikt utgår från information om grundläggande fakta om ADHD, att få diagnos, samsjuklighet, vikten av rätt diagnos samt hälso- och sjukvårdskuratorer vilket utgör studiens vetenskapliga ram. Studiens frågeställningar syftar till att dels besvara hur rådande intersektionella strukturer påverkar upplevelsen av att leva med ADHD. Dels hur behovet av stöd från sjukvården och hälso- och sjukvårdskuratorn förstås utifrån valda självbiografier. En kvalitativ ansats användes vid insamlande av studiens datamaterial där självbiografier granskades. Sedan gjordes en bearbetning och tematisering av självbiografiernas innehåll. Vidare har studien utgått från ett avgörande teoretiskt perspektiv, vilket är intersektionalitet. Inom intersektionalitet ingår begreppen: klass, kön, funktionalitet, normerande funktionalitet, normbrytande funktionalitet, ålder, maktstrukturer, konstruktion, kategorisering. Två ytterligare ansatser används, vilket är stämplingsteorin där stämplingsprocessen har en avgörande roll och det dramaturgiska perspektivet visar hur skådespeleri har en avgörande roll. Dessa tre teoretiska ansatser har därefter använts för analyserna inom varje tema. Resultaten visar på en bred bild av vilka symtom som är typiska för ADHD och vissa skillnader mellan könen framkommer. Exempelvis bär flickor på en känsla av lågt självvärde medan pojkar i en något högre utsträckning är utåtagerande. Flickor tenderar även att gömma sina problem i skolåldern och låtsas att de förstår skoluppgifter samtidigt som de egentligen inte gör det. Resultaten visade även att en hälso- och sjukvårdkurator kan komma att möta personer med odiagnostiserad ADHD och diagnostiserad ADHD i en rad olika skeenden där det viktiga i mötet handlar om att lyssna på personen och vara intresserad av att höra dennes narrativ. Studiens slutsatser visade att det är mycket viktigt för en HSK att inneha en medvetenhet om hur rådande intersektionella strukturer kan påverka till exempel möjlighet till rätt vård. Det är viktigt sett ur perspektiv där hälso- och sjukvårdskuratorn träffar en patient av andra anledningar än utredning av ADHD samt även vid utredning.