Kritiska upplevelser : En kvalitativ studie om sociala mediaanvändares upplevelser av att vara källkritiska

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för informatik (IK)

Sammanfattning: Fake news, misinformation och desinformation är begrepp som synts i den allmänna debatten de senaste åren och har använts i såväl politiska sammanhang för att påverka opinion liksom för ekonomiska syften. En särskilt central aktör i spridningen av sådan information är även sociala medier. I kampen mot fake news, misinformation och desinformation utvecklas olika lösningar för att göra det enklare för användare att urskilja sant från falskt. Tidigare forskning påvisar emellertid kontraproduktiva effekter utav flera av de sätt som vilseledande information idag motarbetas på. Ett mer tillförlitligt sätt är därför att främja människors egna psykologiska försvar och därför underbygga den källkritiska förmågan. Källkritik hos människor har också tidigare undersökts, men främst utefter människors förmåga. Föreliggande studies syfte var därför att istället undersöka sociala medieanvändares upplevelser av ett källkritiskt förhållningssätt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 9 semistrukturerade intervjuer med sociala medieanvändare. Datan analyserades därefter utifrån studiens teoretiska ramverk Theory of planner behavior (TPB), varpå deltagarnas attityder, subjektiva normer, upplevda egna förmåga och intentioner skulle ge en förklaring för de befintliga beteenden som uppvisades. Resultaten visar bland annat att deltagarna besitter en god förståelse för hur källkritik bör tillämpas men att tillvägagångssättet uppfattas som kognitivt belastande och tidskrävande vilket i förlängningen gör att förfarandet främst uppges ske när information anses vara viktig. Framtida lösningar bör således sänka resurströskeln utan att för den delen kompromissa användares analytiska förmåga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)