Flexibilitetens konsekvenser

Sammanfattning: Problem/Bakgrund: Flexibiliseringen av arbetslivet har påverkat och ändrat arbetsförhållandena för människor. I den här studien undersöker vi arbetsflexibilitetens konsekvenser så som de upplevs av enskilda individer i arbeten som innebär en frihet vad gäller arbetstider, distansarbete och eget ansvar. Syfte: Vi ämnar pröva om sociologen Richard Sennetts teori stämmer för svenska arbetsförhållanden och genom det också skildra hur individer upplever konsekvenserna av flexibla arbeten. Uppsatsens utgångspunkter: Vår teoretiska utgångspunkt i studien är Sennetts dystra bild av de konsekvenser det flexibla arbetslivet får för individer. Sennetts teori identifierar en ny maktordning och en begränsad ansvarsskyldighet i de flexibla organisationerna. Han menar att en rådande kortsiktighetsprincip framkallar ytliga relationer, ändrat tidsperspektiv, oro, ett risktagande, strategisk förvirring och en meritokratisk bedömning av individens kompetens. Vi använder dessa begrepp för att tematisera olika problemområden som kan uppstå för en individ i ett flexibelt arbetsliv. Vi utför en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Vårt urval för undersökningen består av fem personer, två kvinnor och tre män som alla arbetar på samma företag och har så kallat fria flexibla arbeten. Vi genomför intervjuer med de fem deltagarna och analyserar deras upplevelser mot de teman vi valt ut i Sennetts teori. Slutsatser: Vi finner stöd för delar av Sennetts teori i vårt material. En ny maktordning kan identifieras i vår empiri. Kortsiktighetsprincipens konsekvenser i form av ändrat tidsperspektiv, oro, risktagande och en meritokratisk bedömning av individens kompetens ger alla avtryck i det empiriska materialet. Vi finner delvis stöd för en begränsad ansvarsskyldighet. Vi finner inte stöd för de konsekvenser kortsiktighetsprincipen ger i form av ytliga relationer och strategisk förvirring.