Grönt är s(kön)t. Om ungas upplevelser och aktiviteter i grönområden ur ett genus- och planeringsperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka ungas upplevelser och aktiviteter i grönområden ur ett genusperspektiv, vilket sätts i relation till hur planerare beaktar frågan vid grönområdens utformning. Då Göteborgs Stad ämnar locka alla samhällsgrupper ut i grönområden anses det viktigt att grönområden tilltalar samtliga grupper, såsom kvinnor och män. Uppsatsen undersöker grupperna unga kvinnor respektive unga män. Studien delades upp i två delar där första delen undersöker unga kvinnors respektive mäns upplevelser av grönområden och deras aktivitetsmönster i grönområden. Den andra delen undersöker hur planerare arbetar med kvinnors och mäns aktiviteter och upplevelser vid planering av grönområden. För att uppnå syftet stödjer vi oss på genusteori kopplat till det offentliga rummet, friluftsliv samt jämställd stadsplanering och mixed methods har tillämpats. Intervjuer har genomförts dels med boende i Göteborg och dels med planerare från Park- och Naturförvaltningen. Vi har även gjort en enkätundersökning samt observationer i grönområdet Slottsskogen.Resultatet visar att skillnader finns i upplevelser av grönområden då unga kvinnor generellt föredrar ordnade grönytor eftersom dessa inger en känsla av trygghet, medan unga män i högre grad tilltalas av den oordnade naturen. Vidare visar studien att unga kvinnor utför fler aktiviteter än unga män, där båda ägnar sig åt sociala aktiviteter kopplat till utrustning. Unga kvinnor betonar dock den sociala aspekten av olika aktiviteter i högre utsträckning, samtidigt som unga män betonar aktiviteter kopplat till rörelse. Resultatet pekar även på att unga kvinnors och mäns ”prat” om upplevelser är olika där kvinnor generellt ger mer målande beskrivningar. Avseende planerarperspektivet visar resultatet att planerare främst arbetar med genusfrågor som rör aktiviteter och trygghet i grönområden. Vidare framkommer att jämställdhetsaspekten inte genomsyrar planeringens alla skeden utan drivs främst av individer som brinner för frågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)