Etik i socialt arbete

Sammanfattning: I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen avstudien.Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentationnär det gällde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning somlyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har när det gällerrättssäkerhet och integritet för den enskilde.Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för människor,rättssäkerhetens betydelse, värdighet och integritet samt kvalitetsnormer försocialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara väsentligt för etik i socialt arbetenär det gällde dokumentation.Resultatet visade att det inte fanns någon enkel definition av respekt, men engemensam nämnare var bemötande, som i väldigt stor utsträckning handlar omhjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord ochhandlingar människor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nyakvinnojouren på hur man såg på fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelsergentemot andra människor, att se deras behov och svårigheter samt ta ansvar fördem När man bemöter någon med respekt inom socialt arbete krävs det mentalnärvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor medrespekt, vänlighet, tillit och jämlikhet.Informanterna berättade sin syn på hur dokumentation kan påverka människorbåde positivt och negativt. Dokumentation kan få konsekvenser, det positiva meddokumentation är att klienterna får ta del av det som skrivs och ha synpunkter.Har det skrivits något i utredningen som klienterna inte är med på så kan man gåin och göra en revidering och då står det att personerna har ringt och berättatvilket som var felaktigt och vad de ville lägga till i utredningen. Dokumentationska ge en bild av hur den enskilde klarar sin vardag, ges full delaktighet isamhällslivet samt känna sig trygg och uppleva meningsfullhet i gemenskap medandra. Det är frivilligt för den enskilde att medverka i upprättandet av enlevnadsbeskrivning och den görs alltid med respekt för den personligaintegriteten.Nya kvinnojouren är ingen myndighet så de har ingen anmälningsskyldighet, omkvinnan inte har barn med. Nya kvinnojouren anmäler aldrig något ikvinnojourens namn, kvinnorna måste känna sig trygga och säkra. Det varintressant att ta del av hur man ser på fenomenet rättssäkerhet mellan kommunenoch Nya kvinnojouren. Resultatet visade ett samband med tidigare forskning därNordfeldt & Söderholm (2002) beskriver den samhällsteoretiska modellen därkvinnojouren står för en grundläggande ideologi, inga krav inom de olikaverksamheterna, varken på de utsatta eller på personalen. Ett mervärde som ocksålyftes fram var att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilligaorganisationers verksamheter.Informanterna berättade hur de såg på hur dokumentation kan påverkarmänniskors integritet. Socialsekreterarna berättade att många som kommer för attfå hjälp tycker att det överhuvudtaget är jobbigt att vara där, de känner sigkränkta. Sen finns det personer som kommer in och äger rummet och tycker att dehar rätten till allt, de kan lagen utantill och vet sina rättigheter. Nya kvinnojourenhade inte upplevt att kvinnornas personliga integritet kränkts när dem kommer dit,utan kvinnorna tar det som att de som arbetar där är medmänniskor och gör så gottde kan. Kvinnor som kommer dit är oftast så chockade, och när man kommer i detstadiet så är det de minsta dem tänker på.En intressant aspekt var att det existerade två vitt skilda perspektiv på hurmänniskorna känner sig som kommer för att söka hjälp. Myndighetspersonernabeskrev ett negativt möte, där majoriteten av klienterna som kom dit hade enanknytning till ”värdighets” – fenomenet. Nya kvinnojouren beskrev att kvinnornasom kom dit upplevde att de fick hjälp av medmänniskor och att det var positivt.Nya kvinnojouren arbetar ideellt och för många kvinnor är det en fristad där de fåren privat sfär som inte är tillgänglig för myndigheternas insyn. Ett mervärde somockså lyfts fram av Nordfeldt & Söderholm (2002) är att utsattas integritetskyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter.Ronnby (1993) beskriver hur socionomen befinner sig i en maktposition iförhållande till hjälpsökande människor som befinner sig i en utsatt situation.Socionomens handlingar har därför stor betydelse för dessa människor. Resultatetvisade ett samband med tidigare forskning, Svedberg (2006) visar enligtsocialpsykologiskt perspektiv att i socialt arbete kommer man i kontakt medmänniskor i utsatta situationer, människor vilka är beroende av att de insatser somerbjuds är av god kvalitet och av att de blir bemötta med respekt för sinsjälvbestämmanderätt och integritet.Resultatet visade att den utveckling som har skett de senaste årtiondena medbesparingskrav har lett till att allt mer av kommunernas välfärdstjänster harkommit att bedrivas i den ideella sektorn. De intervjuade berättade deraserfarenhet av att samarbeta med varandra. Studier visar att förhållandet mellanfrivilligorganisationer och kommuner kännetecknas av samarbete, integrationsamt ömsesidigt beroende. Idag lyfts frivilliga organisationer fram i ljuset ochtillräknas en rad positiva värden som medmänsklighet, värme, engagemang,kreativitet, spontanitet, flexibilitet.Det finns klart skillnader mellan intervjupersonernas arbetssätt, socialsekreterarnaarbetar som professionella och är bundna till lagar och riktlinjer inom kommunen.Medan Nya kvinnojouren arbetar som medmänniskor och inte är bundna tillnågon myndighet. Resultatet stöds av tidigare forskning, Blennberger (2005)skriver om att allt socialt arbete förutsätter någon form av struktur för etiskavärden och normer. Det kan finnas tydliga risker att det skapas oklarheter mellankommunen och frivilliga organisationer när det gäller ansvaret gentemothjälpsökande människor. Av resultatet framkom att det finns lett samband fråntidigare forskning därMeuwisse & Sunesson (1998) beskriver det samhällsteoretiska perspektivet därsocialarbetaren ska göra ett bra arbete, bl.a. att det finns tillgång till resurser föratt arbeta effektivt, samt att ha inflytande över sin egen arbetssituation. Det ärockså av största vikt att socialarbetaren kan påverka socialvårdens metoder ocharbetsformer. Brister detta får det konsekvenser genom att utsatta människorsbehov av vård, omsorg och stöd inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt.