Kåkstadens värden, utveckling och tillväxt : effekter av att växa utan stadsplanering

Sammanfattning: Kibera kallas ofta för ”Afrikas största slumområde” och för många är området, tillsammans med många andra, ett bevis för att stadsplanering är enormt viktig. Men även när det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker någon slags planering. De boende styr sin närmiljö, de kämpar för att skapa ett hem i på en plats, där infrastruktur och samhällsfunktioner är nästan obefintliga. Därför är det intressant att ta reda på vad det är människorna satsar på, vad det är som blir viktigt i Kibera. Målet med arbetet är att hitta vad de boende själva valt att förlägga i sin bostadsmiljö, då ingen översiktlig planering sker på högre nivå. Detta görs för att hitta saker människor värdesätter, som bör vägas in vid förbättringsinsatser och även i modern stadsplanering. Uppsatsen ska även försöka avgöra vad som gjort att Kibera placerats just där det ligger och varför det ser ut och fungerar som det gör. Allt detta syftar till att hitta det människor här själva skapar och sedan värdesätter i sin boendemiljö. Arbetet belyser även de fördelar det fritt skapade urbana utrymmet kan ha, för att se om det finns värden i slumområdet, värden som kanske staden saknar. Den frågeställning jag utgår ifrån är: Varför har Kibera placerats där det är idag, hur växer slumområdet och på vilket sätt berikas området av det oplanerade? Genom att ställa den frågan läggs fokus på det som finns i slumområdet, och inte på det som saknas. För att besvara frågeställningen används litteraturstudier, de olika texterna ställs mot varandra och mot mina egna erfarenheter. Den litteratur jag använder mig av kommer både från akademikervärlden och från organisationer (stora och små) som arbetar med och behandlar Kibera. När vi tänker på slumområden blir det ofta i generella banor, där tankarna kretsar kring den misär människor tvingas leva i. Urbaniseringen, i de länder som har många och stora slumområden, går snabbt. Den stadsplanering man har idag räcker inte till för att ta hand om alla som flyttar in till städerna. När de nya invånarna tvingas bosätta sig i slummen, gör de det de kan för att göra det bästa av platsen. Många startar små verksamheter i hemmet, andra på de öppna ytor som finns i området. De skapar helt enkelt ett område som har det de behöver, ett funktionsblandat bostadsområde. Säkerheten, tanken på bränder och olyckor, väger inte lika tungt som tanken på gemenskap och överlevnad i ett kommersialiserat samhälle. Vad finns det för positiva fenomen som gömmer sig bakom den ridå av skräp och statligt avståndstagande? Avsaknaden av strikt reglering verkar gynna funktionsblandningen, det bidrar till en variation i bostadsområden, en stadsdel som lever även under arbetstid. De positiva fenomen man kan spåra i slummen, de talar för att det finns något där som människan vill ha. Vi kan ha reglerat bort detta i våra städer, då funktioner och verksamheter ofta regleras lika hårt som tillgängligheten för brandbilar och ambulanser. Att hitta de värden som finns i slummen, kan ge oss något att väga vårt system mot, något vi kan plocka russinen ur och på så sätt förbättra vårt system ytterligare. Informationen kan även användas till att göra förutsättningarna bättre för de förbättringsprojekt man genomför i slummen, då man vet mer om vad människor värdesätter i sin bostadsmiljö. ____________________________________________________________