En energistudie över Fengerfors bruk : Kartläggning och förslag till effektiviseringsåtgärder hos byggnader av industrikaraktär

Sammanfattning: I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning. Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler. Objekten som beskrivs är av industrikaraktär och har tidigare tillhört ett pappersbruk som lades ned år 1979. Byggnaderna är numera kulturminnesmärkta. Syftet med arbetet har varit att åt uppdragsgivarna utföra en kartläggning där energianvändning och potentiella effektiviseringsåtgärder relaterat till de aktuella objekten analyseras. Detta för att uppnå tillfredsställande uppvärmning samtidigt som energiförbrukningen om möjligt kan reduceras. Kostnadseffektiviteten för de specifikt föreslagna åtgärdsalternativen skall också analyseras. Målet med arbetet har varit att med hjälp av simulering utföra kartläggningen där energianvändning, dimensionerande värmeeffektbehov samt potentiella effektiviseringsåtgärder analyseras. Åtgärderna bestod i huvudsak av tilläggsisolering, tätning, intermittent drift, värmeåtervinning samt byte av fönster. Kostnadseffektiviteten analyserades genom en livscykelkostnadskalkyl utifrån värmekällorna ved, pellets och luft-/luftvärmepump. Slutsatsen är att föreslagna åtgärdsalternativ reducerar energiförbrukningen i avsevärd omfattning samtidigt som en tillfredsställande inneluftstemperatur erhålls. Objekten har efter att effektiviseringsåtgärderna tillämpats uppnått en energiförbrukning likvärdig med dagens normalbyggnader i Sverige. Livscykelkostnadskalkylen visar att nuvärdet för respektive åtgärdsalternativ i samtliga relevanta ekonomiska framtidsscenarier leder till stora besparingar. Arbetet har också visat att betydelsen av tillfredsställande diskretisering är oerhört signifikativ i denna typ av simulering.