Just-In-Time : mänskliga och organisatoriska faktorer

Sammanfattning: Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT. En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time. Det är om dessa mjukare faktorer mitt arbete handlar. Jag ska i mitt examensarbete undersöka om ett antal faktorer som tillämpas på japanska företag även tillämpas på företag i Sverige. De olika faktorer mitt arbete kretsar kring är i korthet följande: - Jobbrotation - Gemensamt beslutsfattande - Självstyrande grupper - Teamwork och grupptillhörighet - Möjlighet till långsiktig personalpolitik - Omfattande utbildning - Gemensamt språk inom företaget - Aktiv förslagsverksamhet - Synbarhet för alla - Lönesystem Undersökningen går ut på att få reda på om dessa faktorer är något som tillämpas på företag i Sverige. Jag vill även undersöka i vilken utsträckning de olika faktorerna tillämpas. Jag har valt att använda mig av en enkätundersökning för att få reda på om de olika faktorerna tillämpas i Sverige. De företag som var aktuella för att passa in på min problemställning var tillverkande företag i Skaraborg med mellan 100 och 500 anställda. Jag ringde och talade med den produktionsansvarige på företagen och berättade om mitt examensarbete innan jag skickade ut enkäterna. Utifrån enkätsvaren kunde jag dra slutsatserna att samtliga faktorer tillämpas på företag i Sverige. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är ovanligt att faktorerna tillämpas. Det fanns ingen faktor som verkade helt främmande för företagen. Jag ansåg mig även kunna säga vilken faktor som tillämpas mest och vilken som tillämpas minst. Den faktor som verkar vara vanligast är ‘Möjlighet till långsiktig personalpolitik’ och den faktor som verkar vara ovanligast är ‘Gemensamt beslutsfattande’. Förslag till fortsatt forskning anser jag kunna vara att undersöka ytterligare mjuka faktorer, eventuellt med inriktning på attityder, trender och vilken kunskap som finns på svenska företag om dessa eller andra faktorer.