”Jag förstår inte vad andra säger!” : En studie om nyanlända barns strategier och delaktighet i leksituationer

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att redogöra för pedagogernas syn på vilka kommunikativa strategier nyanlända barn använder för att få tillgång till och vara delaktiga i leksituationer på förskolan. Forskningsfrågorna är: vilka verbala och icke verbala strategier använder de nyanlända barnen i leksituationer och hur kan de nyanlända barnens strategier förstås i relation till andra barns språkande? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, eftersom det sociala samspelet har stor betydelse bland annat i barnens lärande och utveckling.  Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som grund till det empiriska materialet. Resultaten visar att nyanlända barn använder sig av icke-verbala strategier exempelvis kroppsspråk för att kunna bli delaktiga i leken. Icke-verbala strategier hjälper nyanlända barn att bli förstådda i relation till andra barns språkande. I resultaten framkommer det också att pedagogernas närvaro har en viktig roll i de nyanländas delaktighet samt att bli förstådda. Slutsatsen av studien är att nyanlända kan ha stort behov av stöd och hjälp på grund av språket, ny kultur och ny miljö, vilket pedagogerna behöver vara uppmärksamma på. En annan slutsats är att pedagogerna förhåller sig interkulturellt genom att lära sig ord och meningar på de nyanländas modersmål. Vårdnadshavarnas delaktighet är en viktig slutsats som har stor betydelse för nyanländas trygghet och utveckling på förskolan. Pedagogernas medvetenhet om nyanländas beteende är av vikt samt att inte låta eventuella fördomar färga det professionella förhållningssättet gentemot barn och vårdnadshavare.