Skador och träningsvanor hos löpare som uppsökt sjukgymnast : en enkätstudie

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att beskriva skador och träningsvanor hos löpare som uppsöker sjukgymnast på stora träningscenter i Stockholmsområdet. Frågeställningarna var: Vilka löprelaterade skador förekommer? Hur ser träningsvanor hos dessa löpare ut? Hur många har haft tidigare löprelaterade skador? Hur ser skillnaden i löpmängd ut mellan kvinnor och män samt mellan knäskadade och icke-knäskadade? Metod: En enkät utformades och lämnades ut till 18 sjukgymnaster som arbetar på 12 träningscenter i Stockholmsområdet. Frågorna i enkäten baserades på en tidigare enkät och modifierades och anpassades efter tillgänglig litteratur och studiens syfte. Enkäten var indelad i 4 delar och innehöll frågor om demografi, löpning, andra träningsvanor och skador. Personer 18 år och äldre med smärta i benet som uppkommit i samband med löpning inkluderades i studien. Totalt samlades 40 enkäter in under perioden 2014-01-29 till och med 2014-06-27. Deskriptiv statistik användes i form av antal och procent samt medelvärde och standarddeviation för normalfördelad data och median och interkvartilt avstånd (IQR) för icke-normalfördelad data. Analytisk statistik i form av student t-test för normalfördelad data och Mann Whitney-U för icke-normalfördelad data användes för de jämförande analyserna. Resultat: Av 40 deltagare var 19 st kvinnor och 21 st män. Knäskada var den mest förekommande skadan, vilket totalt 52.5 % angav. Meniskskada var den vanligaste diagnosen vilket 20 % av deltagarna hade följt av löparknä/iliotibialt smärtsyndrom (17.5 %) och achillestendinos (12.5 %). Asfalt var det vanligaste underlaget att springa på. Långdistans var den mest frekventa löpträningen följt av intervall och backträning. De flesta deltagarna styrketränade (78 %). Av de 40 deltagarna hade 23 st (57.5 %) haft en tidigare löprelaterad skada och endast 12 st blev besvärsfria ifrån denna tidigare skada. Det fanns ingen signifikant skillnad i löpmängd mellan knäskadade och icke-knäskadade. Dock fanns en tendens till signifikant skillnad mellan knäskadade och icke-knäskadade gällande löphastighet (p = 0.05). Det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande löphastighet (p = 0.02), men inte gällande antal sprungna kilometer per vecka, antal minuter löpning eller antal löptillfällen per vecka. Slutsats: Studien visar att knäskada är den vanligaste skadan och meniskskada den vanligaste diagnosen följt av löparknä/iliotibialt smärtsyndrom och achillestendinos hos löpare som uppsöker sjukgymnast på de utvalda träningscentrena i Stockholmsområdet. Mer än hälften av deltagarna har haft en tidigare löprelaterad skada.  Framtida studier med fler deltagare behövs för att kunna undersöka och dra generella slutsatser om samband mellan löpmängd och olika löprelaterade skador samt om träning såsom styrketräning kan användas i skadeförebyggande syfte.