Kriminella idrottsutövare? - Om ansvarsfrihet vid idrottsrelaterat våld

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida det vore fördelaktigt med ett prejudicerande avgörande från HD beträffande våldsamma handlingar begångna vid organiserad idrottsutövning i Sverige. Sådana handlingar som normalt föranleder straffrättsligt ansvar för misshandel men istället resulterar i ansvarsfrihet då handlingarna utförts på en idrottsplan. En förutsättning för att en person ska kunna hållas straffrättsligt ansvarig för misshandel är att det saknas rättfärdigande omständigheter. Sådana omständigheter är bl.a. samtycke och social adekvans. Vad dessa två ansvarsfrihetsgrunder innebär i allmänhet är tämligen klart, då samtycke regleras i brottsbalken och det förekommer prejudikat som berör social adekvans. Hur dessa omständigheter förhåller sig vid en idrottslig situation är däremot oklart. Det saknas lagreglering gällande social adekvans, det saknas enhetlig doktrin bakom begreppet samtycke vid idrottsutövning och det saknas prejudikat från HD på området. Begreppet social adekvans vid idrottsrelaterat våld har benämnts, direkt och indirekt, vid två avgöranden i domstol. Definitionen av begreppet verkar vara att det vid en intressekonflikt mellan två intressen finns ett intresse som överordnas det andra. Om social adekvans är ett argument för ansvarsfrihet eller endast ska förstås som en slutsats som förklarar ansvarsfriheten är emellertid oklart. Domstolarna verkar dock vara överens om att det behövs ytterligare någon form av ansvarsfrihetsgrund när det rör våld vid idrottsutövning, utöver samtycke. Det starka samhällsintresset för idrotten kan i vissa fall motivera ansvarsfrihet vid idrottsrelaterat våld. Vad gäller samtycke är doktrin splittrad angående hur långt ett samtycke sträcker sig. Vissa menar att det sträcker sig så långt som till regelstridiga handlingar som resulterar i skada, medan vissa menar att det är en för långtgående tolkning. Vad man däremot är överens om är att man genom deltagande i idrott samtycker till någon form av skaderisk. Dessa två ansvarsfrihetsgrunder har visat sig tämligen svåra att både motivera och att tillämpa för underrätterna och doktrin. Med avsaknad av ett prejudikat från HD försämras förutsebarheten då området är oreglerat i lag och det finns oenigheter inom doktrin. Området skulle onekligen bli mer rättssäkert med ett prejudicerande avgörande från HD.