SARBANES-OXLEY ACT - lagens påverkan på bolag i Sverige

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för ekonomi

Författare: Sandra Gunnarsson; Annika Nilsson; [2005]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006. Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio bolag som implementerar Sarbanes-Oxley Act och sju kontrollbolag, vilka inte tvingas genomföra en anpassning till lagen. Då vår målpopulation var tolv bolag ur respektive grupp innebar detta en svarsfrekvens på 75 respektive 58 procent. Undersökningen visade att bolag i Sverige kommer att påverkas av Sarbanes-Oxley Act, dock inte i den utsträckningen som vi först trodde. Studien visade att de största effekterna av Sarbanes-Oxley Act kommer att vara kraftigt ökade kostnader, både för implementeringen och upprätthållandet av bestämmelserna. Dock kan vi konstatera att respondenterna till stor del är positiva till lagen, men anser samtidigt att delar av den inte hade behövts i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)