Gulrost i vete i Sverige : strategier, åsikter och kommentarer från berörda företag och myndigheter

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Gulrost, Puccinia striiformis, är förmodligen den allvarligaste svampsjukdomen för världens veteodling och det finns stor risk för betydande skördeförluster vid obehandlade angrepp. Under de senaste åren har gulrostproblematiken ökat i Sverige och strategier för att motverka svampen är ett ständigt pågående arbete. Gulrostsvampens genetiska diversitet ger möjlighet till att nya raser snabbt bildas. Sorter som är mindre känsliga för svampen i dagsläget kan bli mycket mottagliga inom en kort tid. Angreppsgraden har varierat mellan åren, med bland annat stora angrepp i södra Sverige 1990, vilket ledde till skördeförluster på över 50 % i känsliga sorter. En ny gulrostras, Kranich-rasen, uppträdde 2011 och gav starka angrepp i södra Sverige och östra Mellansverige upp till Gävle. Uppsatsens syfte är att belysa vilka strategier berörda myndigheter och företag rekommenderar svenska lantbrukare att nyttja, för att på bästa och mest hållbara sätt bekämpa gulrost i vete, samt att ta reda på deras åsikter gällande gulrostproblematiken. Syftet är också att svara på: i vilken grad skiljer sig rekommendationerna och åsikterna från myndigheterna/företagen åt och vilka blir konsekvenserna av detta? Den kvalitativa metoden har använts i denna rapport, vilket innebär att en fördjupad inblick i informanternas åsikt kan erhållas. Intervjupersonen formulerar då själv svaren och bestämmer dess längd och innehåll. Berörda företag och myndigheter i Skåne län kontaktades och samtliga ställde upp på intervju. Undersökningen visade att informanternas strategier skilde sig åt och att många av dessa inte är särskilt hållbara. Det var främst gällande dosnivåer, bekämpningströsklar och förebyggande åtgärder som uppfattningarna var olika. Alla som intervjuades framhöll betydelsen av tidpunkten i den kemiska bekämpningen. Samtliga ansåg också att sortvalet är signifikant för att minska risken för angrepp och att växtförädlingen är nyckeln till att skapa en hållbar gulrostbekämpning. Några informanter ansåg dock att sorten inte har stor betydelse utan att man istället bör göra behandlingar i alla sorter, vilket rimmar dåligt med IPM:s riktlinjer om hållbar bekämpning. Under intervjuerna framkom åsikter om orättvisor inom EU och att Sveriges Riksdag skapar en orimlig konkurrens för den svenska jordbruksnäringen. I och med att det inte finns särskilt många verktyg mot gulrost måste varje strategi utöver kemisk bekämpning tas med. Det går inte att se den kemiska behandlingen som det enda bekämpningssättet. Om bekämpningen fortsätter som i dagsläget kommer inte en hållbar utveckling kunna uppnås. För att gulrostproblematiken ska kunna lösas på bästa sätt måste hela näringen sträva mot samma mål. Kemikalieföretagen, rådgivningsföretagen, myndigheterna och växtförädlingen måste göra förändringar som ger hållbar kontroll och bekämpning av gulrost.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)