Svenska nyord 1985_2007. En studie av 53 svenska nyord (1985–2007) gällande användningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändring.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: Detta är en studie av 53 svenska nyord 1985_2007. Jag har undersöktanvändningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändringar hos dem.De har excerperats ur Nyordsboken (2000) och ur nyordslistor i tidskriftenSpråkvård 2001_2007. Nyorden har sammanställts i ett frågeformulärsom har besvarats av 66 informanter i olika åldrar och av olikakön. För varje ord i frågeformuläret finns fyra frågor. De handlar om hurofta informanterna träffar på nyordet, om de använder det själva, om devet vad ordet betyder och om de med egna ord kan förklara betydelsen.Jag har strävat efter att nyorden ska vara allmänspråkliga, aktuella ochetablerade.Innan undersökningen har jag ställt upp hypoteser om användning ochordförståelse. Jag tror nämligen att informanternas ålder, men inte deraskönstillhörighet påverkar resultaten i testet – att de yngre informanternabåde använder och förstår fler nyord än de äldre.Undersökningens resultat visar att det inte finns någon större skillnadi ordförståelse eller användning av nyord beroende på vilken könstillhörighetinformanterna har. I några enstaka fall skiljer sig resultatendock åt, men det beror troligen på en kombination av köns- och åldersrelateradefaktorer.Det finns en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna, men inte alls denförväntade, det visar sig att de äldre informanterna både förstår ochanvänder nyorden mer än de yngsta. De som behärskar dem bäst ochanvänder dem mest är de två mellersta åldersgrupperna, men de vuxnahar gemensamt högre resultat än ungdomarna. Undantaget är de yngstanyorden som verkar användas och förstås något bättre av de yngsta informanterna.Några av nyorden har genomgått en semantisk omvandling och dettastuderas speciellt för att undersöka om betydelseförändringens processkorrelerar med ordförståelsen. De flesta har en metaforisk omvandlingsprocess,vilket stämmer väl överens med resultaten i tidigare forskning.Det finns också exempel på metonymi, implikation och analogi.Resultaten visar tendens till att polysema omvandlingsprocesser förståsbättre om man är lite äldre (ökad livserfarenhet gör det t.ex. lättare atttolka metaforer). Nyord i analogi med utländska lånord däremot verkarbåde användas och förstås bättre av de yngsta. Studiens exempel på betydelseomvandlingarär dock så få att det inte går att dra en säker slutsatsom det är den semantiska processen eller användningsfrekvensensom är avgörande för resultaten i ordförståelsetestet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)