Det handlar inte bara om fysisk hälsa i idrottsundervisningens innehåll : Gymnasieelevers åsikter om vad som är hälsosamt i ämnet idrott och hälsa

Sammanfattning: Den fysiska hälsan har genom åren haft en framträdande plats i skolämnet idrott och hälsa. Anledningarna är flera, bland annat lärares problem med att förstå hälsobegreppets betydelse och hur undervisningen om hälsa ska utföras. Andra anledningar är elevers förväntningar på ämnet och att samhället betraktar hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv. En konsekvens är att andra perspektiv av hälsa, såsom psykisk och social hälsa, får mindre plats i undervisningens innehåll. Dessutom vill elever vara fysiskt aktiva under lektioner i idrott och hälsa, då de anser att lektionerna är till för rörelse och andra perspektiv än fysisk hälsa är mindre betydelsefulla för dem. Elevernas kunskaper om hälsa har därför begränsats och hälsa associeras inte lika frekvent med den sociala och psykiska hälsan i skolämnet idrott och hälsa. Samtidigt visar andra studier att elevers psykiska hälsa har försämrats. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka elevers syn på hälsa i skolämnet idrott och hälsa genom att studera vilket innehåll elever på gymnasiet anser bidra till olika aspekter av hälsa. Undersökningen har en kvantitativ metodansats, där en enkät besvarades av 239 elever i elva klasser på en gymnasieskola i Mellansverige. Eleverna tillfrågades om de ansåg att tio aktiviteter ur ämnets centrala innehåll bidrog till ökad hälsa och huruvida dessa aktiviteter förbättrades utifrån fysisk, psykisk eller social hälsa. Resultatet visade att det verkade finnas två karaktärer av aktiviteter, vilka handlade om högre respektive lägre fysisk aktivitetsnivå. Nästan samtliga elever ansåg att de angivna aktiviteterna bidrog till ökad hälsa. Av aktiviteterna med högre fysisk aktivitetsnivå ansågs främst den fysiska hälsan och till viss del den psykiska hälsan kunna ökas. Angående aktiviteterna med lägre fysisk aktivitetsnivå ansågs främst den psykiska hälsan kunna förbättras. Den sociala hälsans plats hamnade i bakgrunden då en högre andel elever ansåg att den främst utvecklades av ett fåtal aktiviteter, exempelvis samarbetsövningar och bollspel eller bollekar. Slutsatserna är att samtliga angivna aktiviteter ansågs bidra till ökad hälsa. Framförallt ansågs den fysiska och psykiska hälsan kunna förbättras av de angivna aktiviteterna. Den sociala hälsan ökade inte i samma utsträckning av aktiviteterna. Skillnader mellan kön kunde framförallt utläsas av aktiviteter med lägre fysisk aktivitetsnivå, där tjejer i högre utsträckning än killarna ansåg att aktiviteterna ökade hälsan med betoning på den psykiska hälsan.