Förbättring eller hot? - En juridisk analys av AI:s inverkan på integritet och diskriminering i rekryteringsprocessen

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker och analyserar hur det rättsliga förhållandet ser ut mellan GDPR och den framtida AI-förordningen vid rekrytering med häjlp av AI, samt hur GDPR och förordningen kan begränsa användandet av AI vid rekrytering. Uppsatsen utreder även de diskrimineringsrisker AI vid rekrytering kan medföra för den arbetssökande. För att uppnå syftet baseras uppsatsen på tre frågeställningar som utreds och besvaras med hjälp av juridisk analys, samt rättsdogmatisk och EU-rättslig metod. De slutsatser som framkommit genom analysen är att GDPR kommer att få företräde framför den kommande AI-förordningen eftersom AI-förordningen hänvisar till att alla AI-system ska följa de tillämpliga lagar som finns. Ytterligare slutsats är även att användandet av AI vid rekrytering kommer att begränsas av GDPR:s principer, exempelvis principen om lagringsminimering. Slutligen kommer uppsatsen även till slutsatsen att AI-system kan diskriminera en arbetssökande på flera olika sätt. Det kan vara genom en felprogrammering där AI fått för lite eller felaktiga data, men även genom att tidigare fördomar följer med in i systemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)