Att möta alla elever : Differentierad läsundervisning inom ämnet svenska i årskurs 1

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle; Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Alla elever är olika och läsundervisningen ska anpassas så att alla elever får möjlighet att uppnå de kunskapskrav som styrdokument kräver. Läsforskning visar att den tidiga läsutvecklingen hos barn är komplex och ett dilemma gällande lärarens bemötande av elevernas olika bakgrunder och erfarenheter föreligger. Att anpassa läsundervisningen, differentiera, till alla elevers olika behov samtidigt är en komplex uppgift, vilken kräver goda förutsättningar både gällande lärarens kompetens och organisationen kring undervisningen. Här har även forskning visat på en begränsning gällande lärarens kompetens. Kompetensen kan betraktas vara tillräcklig endast när elevernas skriftspråksutveckling är ideal och andra professioner som specialpedagoger på skolorna får kompensera för den bristande kunskapen. Syftet med denna studie är därför att med ett specialpedagogiskt perspektiv, klargöra vad som kännetecknar forskning inom området differentierad läsundervisning och att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till en läsundervisning som bemöter olika elevers behov. Mer specifikt besvaras frågan hur en differentierad läsundervisning som tillgodoser olika elevers behov i årskurs ett inom ämnet svenska skapas. I denna litteraturstudie har databassökningar och manuella sökningar lett till att tre avhandlingar och sex artiklar analyserats. Ett sammanställande resultat visar tre faktorer som påverkar kvaliteten på en differentierad läsundervisning och på vilka sätt. Den första och den mest avgörande är lärarens kompetens i läsinlärning, läsundervisning samt inverkan av pedagogiskt förhållningssätt. Den andra faktorn utgörs av undervisningsstrategier så som stöttning, en till en- eller smågruppsundervisning och den tredje är organisatoriska förutsättningar som elevvariationen och skolans förhållningssätt till stödinsatser samt kompetensutveckling. Diskussionen visar hur de tre faktorerna är sammanlänkande. Det sociokulturella perspektivet har en stark position i många studier och inom den svenska läroplanen. Ett steg vidare inom området är att studera i vilken utsträckning detta perspektiv har påverkat lärares förhållningssätt och undervisningsstrategier samt vilka konsekvenser denna dominans har medfört i den svenska läsundervisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)