Musik som omvårdnadshandling för personer med kognitiva sjukdomar : en icke-systematisk litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund Kognitiva sjukdomar, däribland Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och Lewykroppsdemens, drabbar allt fler personer globalt och antalet drabbade uppskattades till över 58 miljoner år 2020, vilket beräknas öka. Kognitiva sjukdomar står för stora samhällskostnader. Livsstilsfaktorer kombinerat med genetiska mutationer anses vara orsaken. Många drabbade förlorar förmågan att bringa ordning och struktur i tillvaron vilket gör dem beroende av andras hjälp och stöd. Mot bakgrund av den stigande prevalensen av kognitiva sjukdomar och den höga samhällskostnaden, föreligger ett behov att utforska vad som kan åstadkommas genom lättillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar, såsom användning av musik. Syfte Syftet var att belysa effekten av musik som omvårdnadshandling för personer med kognitiva sjukdomar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt bestående av 17 vetenskapliga artiklar utgjorde metoden. Artiklarna togs fram via databaserna PubMed och CINAHL, och sökningen utfördes med en kombination av olika söktermer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Resultaten från artiklarna tilldelades kategorier, som sedan sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades: Effekten på beteendemässiga och psykiska symtom, och Effekten på det dagliga livet. Resultaten pekade på en förbättring av de beteendemässiga och psykiska symtomen, samt positiva förändringar i det dagliga livet. Majoriteten var eniga om att musikinterventionen hade en positiv effekt på personer med kognitiva sjukdomar, och även deras anhöriga. Att delta aktivt vid musikinterventionerna, snarare än passivt, hade en större positiv påverkan. Slutsats Litteraturstudien visade att användning av musik kan öka välbefinnandet hos personer med kognitiva sjukdomar, minska vårdbördan hos anhöriga samt lindra beteendemässiga och psykiska symtom. Musikinterventionerna upplevdes som meningsfulla och hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder. Emellertid visade studien att musikinterventionen kan åstadkomma olika effekter bland annat beroende på hur den utförs och om deltagarna led av en depression sedan innan. Därav finns det ett behov av fortsatta studier för att erhålla en mer nyanserad bild av omvårdnadsområdet.