Vilken effekt har en ökad pensionsålder på ekonomisk tillväxt?

Sammanfattning: Sverige står inför en framtid med demografiska utmaningar som kommer att sätta press på de offentliga finanserna. Med en ökad medellivslängd och en befolkningsstruktur där andelen äldre blir fler i relation till den arbetsföra befolkningen kommer det att leda till ett ökat tryck på pensionssystemen. Det är därför aktuellt att höja pensionsåldern för att möta denna utveckling vilket flera forskningsrapporter argumenterar för. Syftet med denna studie är att analysera vilken effekt en ökad pensionsålder skulle få på BNP/capita i Sverige. I min uppsats fokuserar jag främst på förändringen av BNP/capita vilket skiljer sig från tidigare forskning och prognoser som främst analyserat effekterna på de offentliga finanserna. BNP/capita är ett centralt mått och brukar användas för att beskriva välståndet i landet. Vidare speglar det även skatteintäkterna i samhället vilket i sin tur ska täcka de offentliga utgifterna. Antaganden som gjorts baseras på tidigare forskning där en höjning av pensionsåldern väntas öka andelen sysselsatta för den äldre befolkningen med mellan 20–50 %. I nollscenariot sker ingen förändring av pensionsåldern medan huvudscenariot är uppdelat i en ökning av andelen sysselsatta med 20 % och 50 %. Resultatet visar på en positiv effekt på BNP/capita och en högre tillväxt i BNP/capita för huvudscenarierna jämfört med nollscenariot. Det finns dock en stor osäkerhet i prognoserna vilket grundas på antagande kring befolkningsprognoserna, arbetsproduktivitet, medelarbetstid och sysselsättningsgrad. Med min uppsats hoppas jag kunna bidra till ett alternativt sätt till att beräkna effekterna av en förändring av pensionsåldern genom att dels fokusera på BNP/capita samt att använda ny metod och formel i forskningssammanhanget.