Hur mår Stockholms gymnasieelever idag? : en undersökning om psykisk hälsa i skolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för rörelse, kultur och samhälle

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om sin egen psykiska hälsa. Studien syftar även till att undersöka elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur beskriver gymnasieelever sin egen psykiska hälsa? 2. Vad finns det för skillnader mellan flickor- respektive pojkars uppfattning vad gäller deras psykiska hälsa? 3. Hur stor andel av gymnasieelever anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa? 4. Hur stor andel av gymnasieelever anser att undervisningen om psykisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande? Teori och metod: Studiens ansats är kvantitativ och metoden för datainsamlingen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret behandlar gymnasieelevers psykiska hälsa i relation till Antonovskys KASAM-teori och aspekter som berör elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. I studien deltog totalt 270 gymnasieelever.  Resultat: Gymnasieeleverna skattar sin egen psykiska hälsa som “medel”, varav pojkar skattar sin psykiska hälsa något högre än flickor. Majoriteten av gymnasieeleverna anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Mer än två tredjedelar av gymnasieeleverna anser att undervisning om psykisk hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande. Slutsatser: Undersökningens slutsatser är att gymnasieelevers uppfattning av sin egen psykiska hälsa lutar sig mer mot sämre- än mot bättre. Den medföljande konsekvensen av att flickor skattar sin psykiska hälsa som något sämre än pojkar indikerar att det krävs mer fokus på flickorna i skolan. Studien indikerar att dagens undervisning om psykisk hälsa bör förbättras. Vidare krävs insatser från kommunala och statliga verksamheter som i sin tur ger lärare möjlighet att utveckla sin undervisningsmetod i form av olika resurser. Undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas psykiska hälsa oberoende deras psykiska hälsostatus för att främja och bibehålla hälsa. Dessa faktorer bidrar slutligen till en bättre folkhälsa. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)